Facebook noscript imageVåg av bedrägerier mot äldre – ”borde klassas som passivt rån”
Nyheter
Våg av bedrägerier mot äldre – ”borde klassas som passivt rån”
Äldre par på promenad med rullator på en parkeringsplats i Huvudsta. Foto: Janerik Henriksson / TT
Äldre par på promenad med rullator på en parkeringsplats i Huvudsta. Foto: Janerik Henriksson / TT

Vishing, fysisk vishing och spoofing. Lär dig begreppen och undvik att bli lurad av bedragare som använder sig av allt mer sofistikerade brottsupplägg. Bulletin har intervjuat Björn Seeth, kriminalinspektör på polisens nationella bedrägericentrum och expert på bedrägerier.

– Jag skulle vilja klassa den här typen av bedrägerier mot äldre som ett passivt rån, säger han.

I helgen skedde ytterligare en våg av bedrägerier mot äldre – denna gång i Dalsland i västra Sverige. Tre kvinnor mellan 90 och 100 år gamla blev bestulna på värdesaker i sina hem av okända bedragare.

Tack vare skickligt polisarbete kunde en man och en kvinna i 30-årsåldern gripas i en lägenhet i Bengtsfors under lördagen. De är nu anhållna misstänkta för åldringsbrott och stöld.

Brottsuppläggen liknar de fall som Bulletin tidigare rapporterat om. På lördagen berättade en kvinna enligt TT för polisen att hon blivit uppringd av en man som uppgav att hon inom kort skulle få hembesök av en elektronikkedja då hon – enligt mannen – beställt en telefon därifrån.

Senare dyker det upp en kvinna och knackar på dörren, går in i bostaden, snokar runt och får med sig guldsmycken som hon tar med sig till en bil som står utanför.

Vishing

Ett annat tillvägagångssätt, som de äldre kvinnorna i Dalsland blev utsatta för, kallas vishing. Ordet betyder ”röstfiske” och innebär ett telefonbedrägeri där bedragaren säger sig arbeta på exempelvis en bank, ett företag, eller en myndighet.

Bedragren begär sedan att du ska göra inköp på dennes uppdrag. Det kan handla om att komma åt ditt mobila bank-id, bankkoder, alternativt dina kreditkortsuppgifter, eller annan typ av känslig information.

Upplägget syftar till att skapa ett stressmoment hos mottagaren så att denne tappar omdömesförmågan. Bedragarna låter ofta väldigt slipade och professionella, samt övertygande i telefonen vilket gör att man får ett förtroende för personen. Ofta kopplar bedragaren sedan dig vidare till en ny person för att samtalet ska verka extra trovärdigt.

– Äldre personer har ofta väldigt svårt att avsluta ett samtal. De är väldigt artiga och har växt upp i ett samhälle där man har en stark tilltro till våra myndigheter, säger Björn Seeth, kriminalinspektör på polisens nationella bedrägericentrum.

Björn Seeths råd till äldre är att genast lägga på luren om någon ringer och ber dig om känslig information. Under hans karriär som kriminalinspektör har han upplevt att många äldre råkat illa ut, då de är lätta måltavlor för den här typen av brottsupplägg.

Fysisk vishing

Fysisk vishing innebär att bedragaren gör ett hembesök och utger sig för att komma från ett företag eller en myndighet. Enligt Seeth har fenomenet pågått i många år i olika varianter.

Bedragarna väljer ut ett område och lämpliga offer – ofta får de tillgång till information om personer från vanliga sökföretag på nätet som eniro.se, hitta.se eller Ratsit.

– En dag siktar de in sig på ett område för att nästa dag åka vidare till ett annat. Trixet är få mottagaren att vara kvar i luren tills någon knackar på dörren. Och öppnar man då dörren är man chanslös och har svårt att värja sig. Jag skulle vilja klassa den här typen av bedrägerier mot äldre som ett passivt rån, vilket skulle innebära strängare straff för de här gärningspersonerna.

Spoofing

Spoofing är en form av identitetskapning där bedragaren använder ett falskt namn, ett mobilnummer eller ett personnummer för att exempelvis beställa varor på nätet eller lura dig på pengar.

En person som använder sig av spoofing kan köpa en tjänst som möjliggör att det ser ut som om du blir uppringd av någon annan än bedragarna själva. När sms:et ser ut att komma från en avsändare vi känner igen ökar risken för att vi faller i bedragarnas fälla.

– Bedragare kan till exempel utge sig från att komma från polisen. Det här kan ju få allvarliga konsekvenser. Man ska komma ihåg att polisen väldigt sällan ringer privatpersoner i ärenden. Be att få återkomma och ring någon närstående för att bekräfta att det är rätt person som vill få tag i dig, säger Björn Seeth till Bulletin.

De drabbade förlorar ofta stora belopp men även värdesaker som kan ha ett betydande affektionsvärde. De mår ofta mycket dåligt efter det inträffade och vissa tappar livsglädjen.

Läs även: Många bedrägerier mot äldre följer samma mönster

Isabelle Eriksson

Reporter.
Tips mottages gärna!
isabelle.eriksson@bulletin.nu