Familjens betydelse när det gäller valdeltagandet skall inte underskattas. Röstar ens partner eller en förälder i ett hushåll, då gör de övriga familjemedlemmarna det, visar siffror från SCB.
Valdeltagandet i Sverige ligger högt. Vid förra riksdagsvalet 2018 röstade 87,2 procent av de röstberättigade. Enbart Belgien och Luxemburg har ett högre valdeltagande inom EU, men där är röstandet obligatoriskt.
Det är ett känt fenomen att valdeltagandet är högre bland höginkomsttagare än bland låginkomsttagare, och att högutbildade i större utsträckning röstar än personer med kortare utbildning. Men att även familjefaktorn spelar roll har hamnat i skymundan.
– Det syns tydligt i statistiken att de som har anhöriga som röstar också röstar i större utsträckning själva. Det gäller oavsett om vi studerar mammors, pappors, syskons eller egna barns röstande, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB.
Om ens partner röstar, vare sig man är gift, sambo eller har ett registrerat partnerskap, så röstar 97 procent. Om ens partner inte röstar rasar valdeltagandet till 39 procent, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB.
Om familjens mor eller far röstar, då ligger valdeltagandet bland familjemedlemmarna över 90 procent. Om de inte röstar faller denna siffra till strax över 75 procent.
Nästa riksdagsval äger rum söndagen den 11 september.
Läs även: Skogkär: Valrörelsen börjar nu och den blir inte vacker
