Facebook noscript imageVänstern håller fast vid infantila förhoppningar om asylinvandringens vinster
Mattias  Lindberg
Krönikörer
Vänstern håller fast vid infantila förhoppningar om asylinvandringens vinster
Migrationsverket. Genrebild. Foto: Marcus Ericsson/TT.
Migrationsverket. Genrebild. Foto: Marcus Ericsson/TT.

Lina Stenberg på Aftonbladet upprepar flera av vänsterns infantila resonemang kring asylinvandring. Föreställningen om att det inte går att klara vården utan invandring faller vid snabb jämförelse med våra grannländer. Likaså faller förhoppningen om att asylinvandrare bör ses som vinstbringande investeringar när man lyssnar till kommuner som haft stor asylmottagning, skriver Mattias Lindberg.

Trots en kompakt bild från forskningen om att asylinvandring kostar Sverige pengar återkommer vänstern igen och igen med sina naiva förhoppningar om de kommande vinsterna. Sist ut i raden med närmast infantila resonemang är Aftonbladets Lina Stenberg. Hon undrarHur hade Sverige klarat corona utan invandrarna?”, och antyder att Sverige inte skulle ha klarat det.

Frågeställningen kan enkelt besvaras genom att titta på våra grannländer som klarat corona bättre än vi utan att ha varit i närheten av lika hög asylinvandring de senaste decennierna som vi. Liknande argument hörs då och då. Vilka skulle jobba i vården om vi inte hade invandrarna? Vilka skulle köra buss? Återigen, titta på våra grannländer. Det finns folk som jobbar i vården och kör buss i Norge och Danmark också. Vård och kollektivtrafik fungerar minst lika bra där. 

Lina Stenberg skriver: ”Det vi vet är att Sveriges befolkning skulle ha minskat om det inte vore för inflyttning”. Det är ett vanligt missförstånd att länder har högre välstånd ju större befolkning det har. Men det finns inget sådant samband inom nationalekonomin. Det finns till exempel massor av länder i Afrika och Asien som har högre befolkning än Sverige men som har lägre levnadsstandard. 

För att Sveriges välstånd ska öka måste produktiviteten per person öka i landet. Det hjälper inte att vi blir fler som bor i landet om varje person i snitt producerar mindre. Om det kommer många lågutbildade migranter som i snitt är tydligt mindre produktiva än den inhemska befolkningen kommer välståndet som helhet att bli lägre. 

Lina Stenberg refererar till Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, om hur asylinvandrare bör ses som en investering snarare än en kostnad. Resonemanget är oerhört naivt. Självklart gick det bra för kommunerna när staten betalade stora etableringsbidrag till nyanlända, men lika självklart är att staten inte kunde fortsätta så för alltid. Så småningom måste nyanlända stå på egna ben, jobba och betala in skatt. Om dessa betalar in betydligt mindre skatt i snitt än kommunens inhemska befolkning så kommer det att bli en kostnad till slut. 

Det finns flera studier just på migrationens ekonomi i Sverige. Nationalekonomen Joakim Ruist visade 2018 att en genomsnittlig asylinvandrare har en livstidskostnad på cirka 1,7 till 3 miljoner kronor. Den främsta orsaken till detta är att de betalar in mindre skatt i snitt än infödda.

Man drar sig till minnes Karl-Petter Thorwaldssons optimistiska förhoppningar 2015 om att migrationen skulle kunna ge Sverige en superekonomi på fyra till fem procents tillväxt om tre till fyra år. SVT skrev sommaren 2015 att det ”in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer”. DN rapporterade 2014 optimistiskt att ”Sandviken tjänar över 500 miljoner kronor årligen på de utlandsfödda personer som bor i kommunen”. Men några år senare larmade flera kommuner om integrationsproblem och svårigheter med ekonomin, bland annat Sandviken. Och i Filipstad har man fått konstatera att ”det finns ingen efterfrågan på utrikesfödda analfabeter”.

Hur många decennier av nettokostnader för asylinvandring tar det innan vänstern ger upp drömmarna om de kommande vinsterna?

TEXT: Mattias Lindberg

Krönikör i Bulletin

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna. 

Mattias Lindberg

Mattias Lindberg är krönikör i Bulletin. Han är utbildad civilingenjör i Teknisk Fysik, och arbetar som programmerare och leder en grupp programmerare i Stockholm. Lindberg är en borgerlig debattör som bland annat skrivit debattartiklar för Expressen Debatt och GP Debatt.

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!