Enligt Tillväxtverket finns det i dag nästan 1,2 miljoner företag i Sverige. Men organisationen Småföretagarnas Riksförbund anser att den siffran ger en skev bild av företagsamheten i landet. Den säger ingenting om hur stor andel av dessa företag som är aktiva eller inte – och inte heller hur stor andel av dem som är arbetsplatser. För andra året i rad publicerar nu därför Småföretagarna en rapport som i stället presenterar andelen företagsamma i Sverige.

– I rapporten ”De Företagsamma” räknar vi privata arbetsplatser med minst en anställd. Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att det i oktober 2020 fanns 322 000 företagsamma, säger Erik Sjölander, Småföretagarnas näringspolitiske talesperson och rapportförfattare tillsammans med forskaren Nima Sanandaji. 

Erik Sjölander menar att siffrorna för antalet företag ger sken av att det finns fler arbetsplatser än vad som egentligen finns. Andelen företagsamma visar däremot en tydligare koppling mellan företagande, arbetsmarknad och sysselsättning.

– Om jag håller på med exempelvis fiske kan jag lägga utrustningen i ett bolag och personalen i ett annat bolag och så skapar jag ett holdingbolag. Då har jag helt plötsligt startat två extra bolag. Men om jag någon gång skulle behöva försätta det bolag som har de anställda i konkurs, så har jag enligt statistiken fortfarande två bolag, men det finns inga anställda kvar, säger Erik Sjölander.

”Det här är siffror och prognoser som inte har någon sorts grund.”

Under 2020 minskade Sverige med 26 600 företagsamma verksamheter, enligt rapporten. Det är en minskning med åtta procent. Störst fall i företagsamma var i storstäderna och pendlingskommunerna nära storstäderna, med runt åtta procent. Minst var fallet, med 4,1 procent, i landsbygdskommuner med besöksnäring, troligtvis för att dessa delvis kompenserades av inhemsk turism.

Allt som allt minskade andelen företagsamma verksamheter i 275 av landets 290 kommuner. I fyra av kommunerna var andelen oförändrad, medan den ökade i elva.

Fler konkurser längre fram

Nyligen meddelade finansminister Magdalena Andersson att regeringen räknar med en ökad tillväxt till hösten och lägre arbetslöshet nästa år. På en pressträff sa finansministern att konkurserna ökade något under våren 2020, men inte för helåret 2020. Erik Sjölander säger att regeringens besked och prognoser rimma illa med slutsatserna i Småföretagarnas rapport om konkurser på åtta procent. 

– Bilden som Magdalena Andersson ger är att mängden konkurser är färre än vad man hade trott och att arbetslösheten inte heller blir så allvarlig som man hade trott. Det här är siffror och prognoser som inte har någon sorts grund, säger han.

”På så sätt skapar man en större hoppfullhet gällande ekonomin, i stället för att redovisa de faktiska förhållandena.”

Erik Sjölander menar att det finns en stor risk att konkurserna tar fart igen inom en snar framtid. Det beror på att Skatteverket är den myndighet som anmäler flest konkurser till Kronofogden, något som den inte har gjort lika frekvent under coronapandemin.

– I början av pandemin gjorde Skatteverket ställningstagandet att när en företagare ska låna pengar på skattekontot så ska man inte föra ärendet vidare till Kronofogden. Det var ett rättsligt ställningstagande som gjordes förra våren.

Dessutom har Skatteverket fått andra arbetsuppgifter på sitt bord, fortsätter Erik Sjölander. Bland annat har myndigheten lånat ut ett hundratal personer till Tillväxtverket för att granska korttidspermitteringarna.

– Under förra året minskade Skatteverket sina anmälningar till Kronofogden ordentligt, vilket innebär att statistiken för antalet konkurser minskade. På så sätt skapar man en större hoppfullhet gällande ekonomin, i stället för att redovisa de faktiska förhållandena. Men den dag som Skatteverket inte har så mycket personal kvar på Tillväxtverket kommer de att begära många fler i konkurs, säger Erik Sjölander.

Bidrar till lokal arbetsmarknad

Syftet med rapporten om företagsamma handlar inte om att ”skapa polemik”, säger Erik Sjölander, utan om att redovisa statistik på ett sätt som är mer relevant. Till exempel räknar den officiella statistiken med nystartade företag, trots att nystartade företag sällan har anställda och inte kan jämna ut den arbetslöshet som konkurserna har skapat.

– Det tar ett par år innan man har fått ett nystartat företag att fungera, bära frukt och skaffa tillräckligt många kunder för att börja expandera. Dessa företag kommer inte att anställa människor som motsvarar antalet anställda hos de åtta procent av företagen som försvann, säger Erik Sjölander.

”Om man tittar på de företag som har över 500 anställda och avrundar till närmaste heltal så finns de inte.”

När det kommer till andelen företagsamma visar rapporten en tydlig koppling till arbetsmarknaden. En procent högre nivå av företagsamma per capita, räknat i personer i åldrarna 20 till 79, korrelerar med 1,5 procent lägre arbetslöshet. När det handlar om utrikes födda är sambandet ännu starkare. Då korrelerar en procent högre nivå av företagsamma per capita med 3,8 procent lägre arbetslöshet.

Korrelationen sker i synnerhet på små orter, där människor känner varandra. Erik Sjölander beskriver det som ett lokalt ekosystem där företagare bidrar till samhället. 

– Jag bor själv i Timrå. I det här lilla samhället känner folk mig och vet vad jag har gjort. Om någon kommer och frågar om ett jobb kan jag hjälpa dem. De företagare som kommer från ett annat land kanske anställer andra från samma land eftersom de känner varandra och talar samma språk, säger han.

Enligt Tillväxtverket är 96 procent av alla företag i Sverige små, med färre än tio anställda. Tillsammans med de medelstora företagen, med högst 249 anställda, står de för 99,9 procent av alla svenska företag. Även Småföretagarnas rapport om andelen företagsamma visar att en majoritet av de företagsamma verksamheterna är små – två tredjedelar har mellan en och fyra anställda.

Erik Sjölander säger att det är svårt för företag i Sverige att växa.

– Om man tittar på de företag som har över 500 anställda och avrundar till närmaste heltal så finns de inte. Volvo, Sandvik, Scania – de företagen är så få att de inte finns. I Tyskland har man många företag i mellansegmentet. Det har inte Sverige eftersom många på grund av höga arbetsgivaravgifter inte har råd att växa, avslutar han. 

TEXT. Ana Cristina Hernández

ana@bulletin.nu