Facebook noscript imageVeckans studier om covid: Kalas ledde till ökad spridning
Vetenskap
Veckans studier om covid: Kalas ledde till ökad spridning
Barnkalas, en källa till smittspridning? Foto: Henrik Holmberg/TT
Barnkalas, en källa till smittspridning? Foto: Henrik Holmberg/TT

Det lär ha publicerats fler än 100 000 vetenskapliga artiklar om covid-19 på drygt ett år. Vilket är nästan lika många som det publicerats om influensa på 200 år. Därför kan det var svårt att hänga med i svängarna. Bulletin fortsätter även denna vecka att lista några mer eller mindre intressanta studier som ni kanske missat.

Födelsedagsfirande bidrog till smittspridning

En studie av 2,9 miljoner amerikanska hushåll publicerad i JAMA Internal Medicine visar på ett samband mellan födelsedagar och smittspridning. I områden med hög smittspridning var sannolikheten att någon i ett hushåll med en födelsedag testade positivt för covid under de två veckor som följde på födelsedagen 31 procent högre än för motsvarande hushåll utan födelsedagar. Ökningen som följde på födelsedagar var drygt 2,5 gånger så hög när ett barn fyllde år som när en vuxen fyllde år.

De som insjuknar efter första sprutan smittar mindre inom hushållet

En studie publicerad i New England Journal of Medicine visar att personer som testar positivt för covid minst tre veckor efter att de tagit första vaccindosen har 40 till 50 procent lägre sannolikhet att smitta någon som bor i samma hushåll. Totalt ingick mer än en miljon engelska covid-fall från perioden januari till februari 2021 i studien. Av de drabbade hade ungefär 9 400 vaccinerats, varav 93 procent bara fått en spruta vid smittotillfället. Vaccinerade som har antikroppar blir i allmänhet mindre sjuka och studien indikerar att de även är mindre smittsamma.

Långtidscovid vanligt även bland unga och en möjlig koppling till Epstein-Barr viruset

I veckan rapporterade TT att fler än 11 000 diagnosticerats med långtidscovid i Sverige. Reuters rapporterade också att så många som två miljoner i England kan ha haft covid-symptom som varat tolv veckor eller längre. Två nya studier har tittat närmare på fenomenet.

En norsk studie publicerad i Nature Medicine undersökte 312 patienter som testat positivt för covid i Bergen. Det visade sig att 61 procent av dessa uppvisade åtminstone ett symptom efter sex månader. För dem som inte vårdats på sjukhus var siffran 55 procent. Även yngre var drabbade och i åldersgruppen 16 till 30 år uppvisade 52 procent symptom efter sex månader. De vanligaste långtidssymptomen var trötthet och problem med lukt och smak.

En studie publicerad i Pathogens visar på ett samband mellan långtidscovid och reaktiverat Epstein-Barr-virus. De flesta av oss bär på Epstein-Barr-viruset sedan barndomen. När barn smittas blir infektionerna oftast milda, men om man drabbas, eller viruset reaktiveras, senare i livet kan det leda till bland annat körtelfeber och längre perioder av trötthet. Eftersom många symptom på långtidscovid liknar dem som Epstein-Barr-viruset kan orsaka är forskarnas teori att covid-infektioner reaktiverar Epstein-Barr-viruset. Hypotesen får visst stöd av analyser av blodprov från covid-patienter. Dock är antalet observationer för få för att kunna dra några säkra slutsatser.

DNA-sekvenserna som försvann

Den vetenskapliga tidskriften Nature rapporterar i en nyhetsartikel om hur en del tidiga dna-sekvenser av covid från Wuhan som ursprungligen deponerats i en amerikansk databas och sedan tagits bort nu till viss del återskapats. Det är oklart varför sekvenserna togs bort från databasen, men då de tidigare varit tillgängliga och en analys av dem publicerats, så tillför arbetet med att återskapa sekvenserna ingen ny information. Däremot blir det lättare för andra forskare att använda materialet i sina analyser.

Läs även: WHO-expert lämnar medicintidskriften Lancets arbetsgrupp om virusets ursprung

Läs även: Veckans studier om covid: Högre temperaturer ger lägre smittspridning