Dan Eliassons ledarskap är ifrågasatt igen. Som ansvarig för krisberedskapen under pandemin har han flugit till Las Palmas – i strid med smittskyddsråden. Det är inte första gången Eliasson drar till sig kritik. Och garanterat inte sista.
Få statliga chefer har samma meritlista som Dan Eliasson.
Han var generaldirektör för Migrationsverket mellan 2007 och 2011. För att effektivisera myndigheten och korta handläggningstiderna introducerade han Lean-modellen. Den hämtades från bilindustrin. ”Uppgiften är att skapa värde för kunden”, beskrevs det i Migrationsverkets interna utbildningsmaterial. Vem man betraktade som ”kund” varierade med uppgiften, men verkets slutkund var till syvende och sist migranten. ”Eftersom man lyssnar på kunden och vad han eller hon vill ha samtidigt som man levererar tjänsten, får man ett efterfrågestyrt system som utgår från kundernas behov”, hette det i Migrationsverkets lathund. Källhänvisningen löd: The Toyota Way (McGraw-Hill, 2004). Kritiker inom Migrationsverket menade att förfarandet sänkte kvaliteten i asylutredningarna.
Under Eliasson skulle Migrationsverket styras inte bara av lagar och regleringsbrev, utan också av en värdegrund. Han kallade den för Visionen: ”Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter.” Visionen kan ses som en delförklaring till varför Sverige stod oförberett inför asylkrisen 2015. ”Vi betraktar migrationen som en positiv kraft, något som bidrar till att göra vårt land rikare i ekonomiskt och kulturellt hänseende” hette det i verkets kommunikation.
Det är svårt att mäta vad en generaldirektör betyder för en myndighet. Men under Eliassons era sänktes i vilket fall ärendetiderna påtagligt. Och antalet beviljade uppehållstillstånd ökade med 14 procent.
Dan Eliasson ledde sedan Försäkringskassan från 2011 fram till 2014. Även här implementerades Lean (”förändringsarbetet som aldrig slutar”) och infördes en Vision ”så att vi kan leverera ännu bättre resultat till nytta för våra kunder”, som Eliasson uttryckte det. Men mottagandet bland medarbetarna var blandat. På ett år sjönk deras förtroende för generaldirektören från 68 till 26 procent.
Man kan konstatera åtminstone en påtaglig förändring i utfallet under Eliassons år på Försäkringskassan. Kampen för att få ner sjukskrivningarna avtog. Ohälsotalet – det samlade måttet på sjukförsäkringen – hade tryckts nedåt under mer än fem års tid. När Eliasson lämnade hade kurvan vänt upp igen.
Stort avtryck i samhällsdebatten lämnade för övrigt Eliassons tweet från tv-soffan 2014. ”Normalt håller jag mig till socförsäkringen. Men J Åkesson i debatt gör att jag kräks!”
Eliasson blev rikspolischef 2015, med det redan på förhand otacksamma uppdraget att genomföra den stora polisreformen. 21 olika myndigheter skulle slås ihop. Vem som helst hade antagligen riskerat att misslyckas. Med Eliasson var det garanterat.
Statskontoret konstaterade i sin utvärdering efter reformen att ”förmågan att ingripa mot brott har inte stärkts och utredningsverksamhetens resultat har fortsatt att försämras. Polisen har heller inte på något entydigt sätt blivit mer tillgänglig eller förbättrat sin kontakt med medborgarna."
Under Eliassons år ökade antalet utsatta områden med 15 procent. ”Andra samhällsaktörer, hjälp oss, hjälp oss” bad han vid en presskonferens.
Respekten för Polisen stärktes knappast heller av Eliassons kampanj mot sexuella övergrepp: armband med trycket #tafsainte.
Efter att ha tvingats bort som rikspolischef förordnades Dan Eliasson 2018 till generaldirektör för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) – bokstavligen ur askan i elden. Skogsbränderna 2018 visade att MSB, trots erfarenheterna från bränderna i Västmanland några år tidigare, inte hade tillräcklig krisberedskap.
Och nu är Eliassons ledarskap åter ifrågasatt. Som ansvarig för krisberedskapen under Covid-pandemin har han flugit till Las Palmas – i strid med smittskyddsråden. ”Vi ska alltid undvika onödiga resor” motiverar han i Expressen. ”Jag har gjort bedömningen att resan är nödvändig. Jag har en dotter som vistas här och som jobbar här. Och jag firade jul med henne och min familj.”
Dan Eliasson är född 1961 och har åtskilliga år kvar i yrkeslivet. Det finns ingen anledning att tro att han någonsin kommer att petas nedåt. Så fungerar inte svensk förvaltningstradition, tyvärr. Möjligtvis får man sparken i sidled.
Så vilken annan myndighet eller offentlig verksamhet vore lämplig för Eliasson nästa gång?
Någon kanske tycker att de huvudsakligen ideologiproducerande myndigheterna, som Jämställdhetsmyndigheten eller Diskrimineringsombudsmannen, borde få smaka på Eliassons effektiviseringsarbete. Andra ser möjligen chansen att få det nyligen aviserade ”Institutet för mänskliga rättigheter” kvävt i sin linda.
Personligen tycker jag att det är dags att Sverige avvecklar alkoholmonopolet. Som vd för Systembolaget skulle Eliasson kunna göra storverk. Och om nu inte monopolet faller ens med Eliasson som chef, så kunde i alla fall hans Lean-modell med "kundens behov" i centrum göra nytta just där.
