I Sverige går vindkraftverkens fastighetsskatt till staten. Svenska kommuner får nöja sig med den bygdepeng som lokalsamhällena kan förhandla fram. Bristen på ekonomisk kompensation är en viktig anledning till att många kommuner säger nej till vindkraft.

Nyligen misslyckades också en statlig utredning med att ta fram en modell för kommunal ersättning.

I Norge ser det annorlunda ut. Där går vindkraftverkens fastighetsskatt – och från och med årsskiftet även en produktionsskatt – direkt till kommunerna.

I Åfjord kommun i mellersta Norge bor det knappt 5 000 invånare. Här finns också över 240 vindkraftverk. Och för Åfjord har det betytt ett rejält tillskott i den kommunala kassan.

Det har hittills inneburit 50–60 miljoner kronor om året i intäkter till Åfjord, som använt pengarna för att bygga bland annat ett badhus, en ny skola och förskola samt en brandstation.

– För oss har vindkraften varit en bra affär och det har också gjort att den lokala opinionen varit positiv till planerna, trots att det har varit en mycket stor utbyggnad här på halvön Fosen, säger Vibeke Stjern (AP), ordförande i Åfjord kommun

Nu inför Norge en produktionsskatt för vindkraften på två öre per kilowattimme från och med 2023. Vibeke Stjern räknar med att den ska ge nästan lika mycket i intäkter till kommunen.

Noll erfarenhet

Vibeke Stjerns första möte med vindkraften var i kommunhuset i huvudorten Årnes för drygt tio år sedan.

– Jag hade noll erfarenhet. Jag hade aldrig sett en kraftledning tidigare. Runt omkring mig satt ett gäng gubbar i kostym och på bordet låg en tjock konsekvensutredning, berättar hon.

Tidigare hade hon arbetat som lärare i grundskolan och undervisat i norska, engelska och gymnastik. Nu skulle hon företräda kommunen i Norges största landbaserade industriprojekt någonsin.

– Vi hade makten att säga nej genom vårt kommunala veto, det visste Statkraft (norska statens energibolag, red. anm.) och alla andra inblandade, därför var de tvungna att lyssna på oss, säger Vibeke Stjern.

På andra sidan fanns motståndarna – de flesta från andra delar av Norge – som talade om hur den norska kusten skulle fyllas med vindkraftverk, naturen och renbetet på fjällen förstöras.

Minst tjugo procent till kommunen

Kommunledningens strategi var inte att skapa en lång kravlista, utan att bestämma sig för två klara mål:

• Tjugo procent av investeringarna på i dag 15 miljarder norska kronor (ungefär lika mycket i svenska kronor) ska vara lokala.
• Så mycket som möjligt av service och underhåll ska skötas av lokala företag.

– Det har vi lyckats med, säger Vibeke Stjern.

Det första målet, att en femtedel av investeringar ska hamna i en liten kommun med några tusen invånare, låter som rena fantasierna. Men i Åfjord finns byggentreprenören Stjern, mark- och anläggningsföretaget Syltern och ett annat lokalt byggbolag, som numera ägs av Veidekke.

För att klara det andra målet skapade Åfjord en central förhandlingspart, Fosen Facilities Solutions, som certifierade lokala serviceföretag och hjälpte dem vid förhandlingsbordet.

– Det är klart att det blir mest aktivitet under utbyggnadsfasen. Samtidig är det mycket som behöver göras även under drift, vilket erfarenheterna från andra stora vindkraftsparker visar, säger Vibeke Stjern.

Som exempel nämner hon övernattningar och catering för servicepersonal, leveranser av varor, transporter, avfallshantering, hantverkstjänster, snöröjning, underhåll av fordon och maskiner.

– Vi ville inte att Åfjord skulle bli ett Klondyke (berömt kanadensiskt guldfält, red. anm.). Det gällde att lägga en grund så att kommunen får så mycket som möjligt tillbaka på lång sikt.

Ny skatt skapar konflikt

Intäkterna från vindkraften för Åfjord är dock inte eviga. Fastighetsskatten för vindkraftverken minskar med tiden och produktionsskatten styrs helt av storleken på produktionen.

Produktionsskatten fick också vindkraftsindustrin att protestera. En del projektörer menade att den kommer att stoppa fortsatt utbyggnad av vindkraft i Norge.

En tredje skatt som nu diskuteras, en statlig skatt på övervinster, har ytterligare skärpt kritiken från vindkraftsbranschen och också lett till en diskussion om hur den del som ska gå till kommunerna ska fördelas.

Samtidigt finns en växande opinion mot vindkraft i Norge.

– Om utbyggnaden av vindkraft ska fortsätta krävs att vi får förutsägbara villkor som fortsatt ger lokalsamhällena och kommunerna del av de ekonomiska vinster som vindkraften skapar, säger Vibeke Stjern.

Läs även: Vindkraftsutredning faller platt – inga etableringslösningar