Facebook noscript imageWärnberg: Olympiska spelen, kulturen och politiken
Kultur
Wärnberg: Olympiska spelen, kulturen och politiken
Olympiska spelen i Kina öppnar upp en farlig dörr/ Foto: WikiCommons Public Domain
Olympiska spelen i Kina öppnar upp en farlig dörr/ Foto: WikiCommons Public Domain

Nu är OS i Beijing igång. Detta i en tid av pågående Coronapandemi som började i Kina. Det är nu världen får se hur Kina har reagerat på pandemin. Inget går att sopa under mattan – världens blick riktas mot Kina. Mitt i världens främsta sportevenemang står politiken i centrum, och så har det alltid varit i alla tider.

De olympiska spelen började som en religiös festival. De utspelades i Olympia i Grekland vid ett sanktuarium dedikerat till Zeus. Olika grekiska stater deltog och det sägs att inga deltagande stater fick föra krig mot varandra under denna period. Istället skulle man bevisa sin styrka och atleticism genom sport. Därav var de flesta sporterna intimt förknippade med krigskonst: spjutkastning, brottning, boxning, diskus, löpning och så vidare. Alla aspekter av en heroisk krigare. Genom sporten kunde man visa överlägsenhet utan att behöva föra krig. Det stämmer inte helt, ofta fortsatte krigen. Däremot är kopplingen mellan sport och krigskonsten tydlig, och politiken styr krigen.

Läs även: Heter nutidens Madame de Pompadour Pamela Anderson?

I modern tid är den politiska kopplingen till de olympiska spelen lika tydlig. Hitler arrangerade OS i Berlin 1936. Då var det för att visa den tyska överlägsenheten, men Führern fick beskåda spelen med häpnad när Jesse Owens tog OS-guld. I England satsade John Major stora pengar på ungdomsidrotten vilket har lett till goda resultat för Storbritannien i OS de senaste åren. 2019 blev Ryssland sanktionerade på grund av doping och fick inte delta i OS i Tokyo. Varför skulle de dopa sina atleter om det inte vore viktigt för dem att framstå som framgångsrika? Som bakgrund kan nämnas de spända relationerna mellan USA och Ryssland under kalla kriget, där president Carter uppmanade sina atleter att bojkotta OS i Moskva 1980.

Politiken berör alla aspekter av våra liv. Det är inte givet att den alltid bör göra det. I situationer så som den vi befinner oss i nu, med en pågående global pandemi, ser vi att beslut från högsta instans påverkar alla delar av samhällslivet. Man kan lite snobbigt tänka att sport inte är särskilt viktigt och att man därför är berättigad i att begränsa deltagande som man har gjort i Sverige. I bakgrunden ligger en kalkyl av vad som är viktigt att hålla igång och vad som kan begränsas utan större effekt. Men dessa viktiga delar av livet går inte att mäta materiellt. De tillhör det essentiella i mänskligt liv. Utan dessa står vi i avsaknad av en fast grund. Frågor måste åtminstone ställas: är sport viktigt för människor? Hur mycket kan det i så fall begränsas givet andra riskfaktorer som en världsomspännande sjukdom bär?

Läs även: Kröka inte på jobbet, Boris

I de kommande veckorna riktas strålkastaren mot Kina. Det är Kinas chans att visa världen att de tagit pandemin på stort allvar, och att de har tagit nödvändiga åtgärder för att råda bot på en sjukdom som spridit runt jorden som en löpeld. När den olympiska elden tänds kommer vi att få en inblick i var vi står i fråga om pandemins framtid, och hur allvarligt Kina har tagit det. Politiken blir synlig i den olympiska arenan.

Karl Gustel Wärnberg är historiker och filosof. Han delar sin tid mellan Stockholm och London.