Tidningen Journalisten rapporterade i veckan att den parlamentariska public service-kommitténs (med representanter från samtliga riksdagspartier) inte blir en överenskommelse över blockgränserna. Oppositionen kommer lägga fram en reservationstext när kommitténs förslag presenteras.

Det som ligger i korten gäller sändningstillståndet för 2026-2033 och kommer att bli formativt för hur svensk public service ser ut i framtiden.

Bland annat motsätter sig oppositionen att den årliga uppräkningen av public service minskar. Idag får public servicebolagen drygt nio miljarder kronor i skattepengar.

Ett annat område där det blivit strid är frågan om begränsningar för hur public service får konkurrera med privata medier. Tidöpartierna vill dels begränsa mängden text på SVT:s och SR:s sajter, dels begränsa hur aktiva public service-bolagen får vara på sociala medier.

Privata mediebolag, bland annat genom branschorganisationen Tidningsutgivarna, har länge varnat för att public service riskerar att slå ut framförallt lokal privat media.

Lösningen från den tidigare regeringen – och även nuvarande – är att höja mediestödet. Men det är ingen långsiktig lösning. Det räddar inte fria, privata redaktioner – som behöver ta betalt för sin rapportering – från att bli utkonkurrerade av jättarna SVT och SR.

Att lägga ner public service – för att citera Aron Flam: och riva och salta marken där byggnaderna står på Gärdet i Stockholm – är orealistiskt. Även om jag är helt enig med Aron Flam i sak.

Public service kommer aldrig att vara oberoende – då den är finansierad av skattemedel – eller opartisk – då de som jobbar där precis som alla andra journalister och människor väljer vinklar och vilka frågor man ska ställa efter sina personliga preferenser.

Idag är förtroendet för SVT och SR klart lägre bland väljare som identifierar sig till höger. Förtroendet bland väljare som identifierar sig till vänster har fortsatt högt förtroende. Enligt Medieakademins Förtroendebarometer upplever 27 procent att public service är vänsterlutande. Bara 3 procent tycker att man är högerlutande.

Därför är i förlängningen ett mer inflytelserikt och dominerande public service problematiskt för demokratin. Public services rapportering om migrationen till Sverige eller kring kriminalitet – där man fortfarande ofta utlämnar högst relevanta fakta som nationalitet eller etnicitet på brottslingar eller gäng – är bara ett exempel.

Tre förslag

För att bevara public services legitimitet och att rädda den svenska mediemångfalden har jag tre konkreta förslag.

1. Inför konkurrensförbud. Idag driver Sveriges Radio mängder av poddar som konkurrerar med privata alternativ. Om en podd upplever att deras verksamhet blir utkonkurrerad och får sina inkomstmöjligheter begränsade av Sveriges Radio och anmäler det, ska Sveriges Radios podd kunna stoppas.

Ett exempel idag är de olika politikpoddar som bland annat DN och Svenska Dagbladet driver, samtidigt har Sveriges Radio en politikpodd. Ett annat exempel är historie- och true crime-poddar.

Sveriges Radios poddverksamhet fungerar som en våt filt över poddbranschen. De påverkar de redan existerande poddarna. Men de avskräcker också privata mediebolag från att starta poddar.

Och ja, även ett stopp för olika SVT- eller SR-galor som P3 Guld. Låt privata aktörer sköta sånt. Jag ser klar potential för ett ”ETC Guld” eller ”Expressen Musikhjälpen”.

2. Förbjud SVT att lägga bud på sportevenemang. Idag krisar Viaplay. Bland annat efter dyra inköp av sportevenemang. Det är inte orimligt att tro att prislapparna hade varit lägre om SVT varit förbjudna att lägga anbud. För att bevara en mångfald av sportbevakning, låt SVT bevaka sporter och evenemang som ingen annan vill sända.

Kan privata mediebolag garantera att en majoritet av svenska befolkningen kan ta del av evenemangen utan prenumerationer ska de få ”första tjing”.

Samma princip kan användas på partiledardebatter, och sändningar från olika galor.

3. Förbjud SVT och SR att spendera pengar på annonser i sociala medier. Det är ganska enkelt: SVT:s och SR:s uppdrag är inte att använda skattepengar för att kapa åt sig andelar av mediemarknaden.

De tre ovan nämnda förslagen skulle framförallt öka privata mediers möjlighet att överleva och att växa. Skulle Sveriges Radio stoppas från konkurrerande poddverksamhet skulle det öppna för redan existerande privata aktörer att växa.