Efter år där klimatet dominerat och Northvolts miljardkollaps visar nu samtliga partier nytt fokus på ekonomisk tillväxt. Tillväxt, tillsammans med effektivisering och slut på slöseri, har ersatt grön omställning som ekonomisk huvudfråga inför valet 2026, skriver Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.
Tillväxt var tidigare en profilfråga för S och M, men har under det senaste decenniet hamnat i skymundan för klimatet och grön omställning.
När Greta Thunberg har gått från att strejka för klimatet till antiisraeliska slagord och Northvolt gått i konkurs har det tvingat fram en återgång till ekonomiska realiteter.
Northvolt, flaggskeppet för den gröna industrirevolutionen havererade och med det försvann miljardinvesteringar och tusentals arbetstillfällen.
”Journalister stod i ring och klappade takten. Man fick inte ställa kritiska frågor kring den gröna omställningen, och det gjorde att charlataner fick fritt spelrum”, konstaterade författaren Jens Ganman i en intervju med Bulletin.
Det slutgiltiga ansvarsutkrävandet efter Northvolts dikeskörning är inte färdigt än.
Till och med Miljöpartiet
Politiker från vänster till höger har olika recept – från statliga investeringar och stöd till skattesänkningar och avregleringar.
Migration, lag och ordning samt säkerhet fortsätter självklart att vara centrala valfrågor men ekonomisk tillväxt har seglat upp som en lika viktig prioritet.
Regeringen har redan gjort tillväxt till främsta prioritering. På sin hemsida slår man fast att Sverige ska byggas rikare genom att ”stärka köpkraften, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten”.
Till och med Miljöpartiet, som länge förknippats med tillväxtkritik, har – åtminstone i retoriken –svängt. När till och med MP omfamnar tillväxtbegreppet är skiftet tydligt.
Vägen framåt
När Jimmie Åkesson (SD) och Magdalena Andersson (S) nyligen debatterade i SVT stod tillväxtfrågan i centrum. ”Vi ser till att tillväxt måste genomsyra allting vi gör,” sade Åkesson, som inte tidigare gjort sig känd för att lyfta frågan om tillväxt.
Allt fler börjar också öppet ifrågasätta vad deras skattepengar går till.
Biståndets 50 miljarder uppmärksammas efter avslöjanden om pengar till organisationer med extremistiska kopplingar.
När Bulletin i början av april skrev om hur bidrag försvinner till fuskare utomlands blev det en av den veckans mest lästa artiklar.
Public Service-avgiften på cirka 10 miljarder kronor per år är ett annat område som ifrågasätts.
I Sundsvall pågår till exempel en het debatt om antalet kommunikatörer anställda på kommunen.
För att använda Leif Östlings ord: Allt fler undrar vad fan de får för pengarna.
När svenskarna går till valurnorna 2026 kommer tillväxtfrågan – och effektivt användande av skattebetalarnas pengar – att vara avgörande för att finansiera alla andra reformer.
