Bulletin har frågat de tre ekonomerna Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Klas Eklund, senior economist på Mannheimer Swartling, vad de tycker om Riksbankens stödåtgärder på 700 miljarder kronor. 

Riksbanken vill mildra effekterna av pandemin på ekonomin. Den avser därmed att köpa värdepapper för upp till 700 miljarder kronor innan året är slut. Köpen syftar till att sänka ränteläget och underlätta kreditförsörjningen i ekonomin. Köpen omfattar bostadsobligationer, kommunobligationer, företagscertifikat och företagsobligationer med kreditbetyg motsvarande BBB eller högre och statsskuldsväxlar och statsobligationer. 

Riksbankens stödköp har pressat ner räntorna och väckt en massa nya frågor om alltifrån stigande tillgångspriser till Riksbankens befogenheter att sätta priser och räntor på en stor mängd instrument i sin svällande balansräkning.

Japansk pyspunka

De tre ekonomerna tycker i stort sett likadant vad gäller stödåtgärdernas effekt på inflationen. Men helt olika vad gäller konsekvenserna av den utökade penningmängden. Annika Alexius tycker att stödåtgärderna mest är ett spel för gallerierna. Inflationen kommer inte att stimuleras av den ökade penningmängden. Efterbörden blir mest en japansk pys-punka. 

Ekonomen och författaren Klas Eklund anser att penningpolitiken inte är särskilt effektiv när räntan redan är noll och han ifrågasätter om riksbanken ska stötta individuella företag.  Han efterlyser mer riktade åtgärder. 

Fredrik NG Andersson tycker att vi måste acceptera att möjligheten att stimulera ekonomin är begränsad för tillfället. Men han, liksom Klas Eklund, tror att det finns risk för kraftig inflation och högre ränta om Riksbankens stödåtgärder rullas tillbaka. Med så uppblåsta värden på tillgångar skulle det kunna leda till en bostadskrasch som de svenska skattebetalarna i slutänden får stå för. Riksbanken har att välja mellan Skylla och Karybdis, men så länge den fortsätter att ösa in nyskapade pengar så hålls marknaderna uppe. 

Varför köper Riksbanken företagsobligationer och statsobligationer?                                                       

Annika Alexius: ”Riksbanken vill pressa ner långa räntorna och öka mängden pengar i systemet. Jag tror inte att det kommer att ha några större effekter.”  

Fredrik NG Andersson: ”Riksbanken vill stötta företagen och stimulera efterfrågan. Vi har sedan tidigare sett att denna typ av stimulanser har begränsad effekt på inflationen. Däremot har vi sett en stor effekt på aktiepriser och fastighetspriser som rusar vidare mot nya höjder.”

Klas Eklund: ”Den svenska ekonomin är fortfarande i en lågkonjunktur och några sektorer – besöksnäringen, med flera– är i djup kris. Det är rätt att ge understöd för att hjälpa de utsatta att överbrygga krisen. Men penningpolitiken är inte särskilt effektiv i ett läge när reporäntan är noll (realräntan därmed negativ) och Riksbanken redan sitter på över hälften av alla statsobligationer. Då gräver man djupt i verktygslådan och tar det man har, även om de åtgärderna inte är så effektiva… Just vad gäller företagsobligationer finns dessutom principiella frågetecken. Bör penningpolitiken verkligen stötta individuella företag på det viset? Och vem ska ta kreditförlusterna?”

Återigen, är stödköp på 700 miljarder kronor det bästa sättet att stimulera ekonomin?

Annika Alexius: ”Nej. Det vore bättre att sänka räntorna och att använda finanspolitiken. Penningpolitiken är låst nu eftersom räntan redan är noll. Japan har ökat penningmängden i närmare 30 år på det här sättet och det har inte haft några avsedda effekter.”

Fredrik NG Andersson: ”Nej, jag tror inte det. Det finns knappast någon brist på pengar i ekonomin. På kort sikt måste vi acceptera att möjligheten att stimulera ekonomin är begränsad för tillfället. Först måste vi få igång vaccinationen och sedan måste vi lyfta restriktionerna såsom social distansering, förbud att resa över gränserna och så vidare, innan ekonomin kan komma igång igen. Den bästa stimulansen vi då kan införa är att reformera arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Vi måste också arbeta för att EU ska öppna gränserna och få igång handeln. Den protektionism som utvecklar sig nu är oerhört skadlig för Sverige, som i hög grad lever på att exportera. Både USA och Kina reser handelshinder. Världshandelsorganisationen (WTO) fungerar inte därför att USA under president Trump inte utsåg tillräckligt många domare till det juridiska rådet.” 

Klas Eklund: ”För egen del är jag tveksam till att stödköpen är det bästa sättet att stimulera ekonomin. Om man inskränker sig till penningpolitik, så finns inte så många andra verktyg att tillgå, men det är en helt öppen fråga om storleken på köpen. För egen del tycker jag omfattningen verkar onödigt stor. Det finns också ett annat principiellt frågetecken, nämligen om Riksbanken på sikt bör styra över en så stor del av de finansiella marknaderna, sätta priser och räntor på så många instrument. Jag är rädd för att vi glider in i ett system som så småningom ligger långt från principerna om fri prissättning. Finanspolitiska insatser (via statsbudgeten) är i detta läge bättre, och går att rikta in mer effektivt på utsatta sektorer.”

Kan Riksbanken inte ge blancolån till konsumenterna för att få igång inflationen eller köpa dubbelt så många företagsobligationer – alltså, var ska gränsen dras för stödåtgärder?

Annika Alexius: ”De kan fortsätta köpa obligationer så mycket de vill, det har mest ett signalvärde. I USA ger man helikopterpengar. Det har ingen betydelse vilka obligationer riksbanken köper, det har ingen effekt. Riksbanken vill ge sken av att den gör något.”

Fredrik NG Andersson: ”Hushållen har tillräckligt mycket pengar och är tillräckligt skuldsatta.  Vi behöver inte mer pengar. Vi har ökat penningmängden med 15 procent på ett år. Vi har så det räcker. Gränsen dras där Riksbanken tycker.”

Klas Eklund: ”Se ovan. Jag är skeptisk till att Riksbanken utökar sina värdepappersköp ännu mer.”

Vad är det mest negativa scenario ni kan se framför er?

Annika Alexius: ”Jag ser inga negativa konsekvenser, men handeln minskar, eftersom Riksbanken dammsuger marknaderna, framför allt marknaden för statsobligationer.” 

Fredrik NG Andersson: ”Tillgångsbubblan blåses upp. Tillgångar prissätts långt över sina värden och någon gång i framtiden måste detta korrigeras. Vi kan även få hög inflationen när alla nya pengar spenderas i ekonomin. Riksbankens balansräkning har exploderat. Värderingarna på de bolag de köpt obligationer av kan vara helt fel. Riksbanken har ingen erfarenhet av kreditvärdering. De måste förlita sig på andra. De spekulerar som om de vore investerare.”

Klas Eklund: ”Självklart risken för en skarp tredje virusvåg med muterade virusvarianter som vaccinet inte biter på. Men talar vi mer traditionella ekonomiska risker är jag rädd för ett snabbt uppsving när konsumenterna drar ner på sitt sparande, råvarupriserna stiger, kapacitetsutnyttjandet stiger – och inflationen börjar stiga igen. Dit är det just nu långt. Men Riksbanken ställs då inför ett svårt val – släppa fram inflationen eller stoppa den. I det sistnämnda fallet måste räntan upp – med risk för stora skador på fastighetsmarknaden.”

Vad är det mest positiva scenariot?

Annika Alexius: ”Jag ser inget positivt heller. Det spelar ingen större roll vem som äger dessa obligationer. Det positiva som kan hända är en signaleffekt, finansmarknaderna tror att riksbanken agerar och detta påverkar växelkursen så att kronans värde inte blir för högt.”

Fredrik NG Andersson: ”Att ekonomin återhämtar sig snabbt och att Riksbanken tar tillbaka pengarna innan det blir inflation. Men det är risk för att räntan stiger rejält när Riksbanken ska sälja tillbaka obligationerna. USA försökte köpa tillbaka obligationer mellan 2016 och 2018 men marknaden reagerade så negativt att de fick upphöra.”

Klas Eklund: ”Det finns ett guldlock-scenario med snabb vaccinutrullning som ger snabbt förbättrad ekonomi, samtidigt som inflationen ligger kvar på låg nivå.”

Hur påverkar stimulanserna svenska folket?

Annika Alexius: ”Det drabbar inte svensken alls. Det är mest ett spel för gallerierna.”

Fredrik NG Andersson: ”De som har kapital blir allt rikare. De som inte har kapital hänger inte med. När det kommer en korrigering av fastighetspriserna drabbas hela ekonomin. Staten tvingas gå in och då hamnar notan på skattebetalarnas bord. De svenska hushållen har skulder, inklusive skulder i bostadsrättsföreningar, som motsvarar 200 procent av deras disponibla inkomst.”

Klas Eklund: ”Stimulanserna drabbar väl inte folket. Men risken är att de ger bieffekter som är skadliga på sikt. Finansmarknader som inte fungerar, en oväntad inflationschock, zombieföretg, och så vidare. Därför är det viktigt att de akuta, livsuppehållande åtgärderna inte blir för långvariga utan gradvis rullas tillbaka och ersätts av insatser som mer gynnar aktivitet.”

TEXT: Margaret von Platen

FAKTA | Riksbankens köp

Riksbanken erbjuder sig att under 2021 bland annat köpa:

Bostadsobligationer för 280 miljarder kronor; 210 miljarder kronor är utnyttjat. 

Kommunobligationer för 68, 5 miljarder kronor; 45 miljarder kronor är utnyttjat. 

Företagscertifikat för 32 miljarder kronor; knappast något är utnyttjat.

Företagsobligationer för 10 miljarder kronor; drygt 4 miljarder kronor är utnyttjat.

Statsskuldsväxlar för 10 miljarder kronor; 2 miljarder kronor är utnyttjat.

Riksbanken erbjuder sig att låna ut upp till 500 miljarder kronor till bankerna för att de i sin tur ska låna vidare till icke finansiella företag och även till enskilda firmor; 165 miljarder kronor är utnyttjat.

Riksbanken erbjuder sig att låna ut 60 miljarder i amerikanska dollar; inget är utnyttjat.

Obligationer är ett lån och den som lånar ut, det vill säga köper obligationen, får betalt i form av ränta.

Statsskuldsväxlar ett värdepapper med en löptid kortare än ett år som utges av riksgäldskontoret.

Riksbanken skapar pengar och köper obligationer på andrahandsmarknaden som kan liknas vid en handelsplats för obligationer.