För att ansöka om ”könsbekräftande kirurgi” i könsorganen och borttagande av äggstockar eller testiklar behöver man i Sverige ha fyllt 18. Men för flickor med könsdysfori som vill operera bort brösten finns det ingen juridisk åldersgräns. Ingreppet har bland annat gjorts på en 14-åring. – Det säger ju allt om vilken syn man har på kvinnan, säger Agnes Wold till Bulletin.
Enligt den senaste statistiken som Socialstyrelsen har att tillgå utfördes 84 mastektomier (bröstborttagningar) på flickor under 18 mellan 2004 och 2021 med anledning av könsdysfori. Åldersfördelningen för dessa omyndiga patienter ser enligt Socialstyrelsen ut enligt följande:
- 17 år – 53 ingrepp
- 16 år – 25 ingrepp
- 15 år – 5 ingrepp
- 14 år – 1 ingrepp
Någon data på om det är några (och i så fall hur många) som har ångrat ingreppet fångas inte upp av Socialstyrelsens register.
”Könsbekräftande kirurgi i sekundära könskarakteristika (t.ex. borttagande av brösten, mastektomi) omfattas inte av någon särskild lagstiftning utan kan utföras med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Det innebär att det inte finns någon juridisk åldersgräns för när dessa behandlingar får genomföras vid könsdysfori”, skriver Anders Berg, enhetschef på avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen, i ett mejl till Bulletin.
På frågan vilka riktlinjer som finns vid ett sådant ingrepp hänvisar Anders Berg till Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård av barn och ungdomar med könsdysfori.
”I Socialstyrelsens kunskapsstöd rekommenderas att ’Mastektomi för ungdomar med könsdysfori bör genomföras inom ramen för forskning. Tills dess att en forskningsstudie med etikprövade inklusions- och behandlingskriterier finns på plats är Socialstyrelsens bedömning att mastektomi kan erbjudas i undantagsfall’”, skriver han.
Vad gäller kirurgi i underlivet är det emellertid andra regler som gäller.
”Könsbekräftande kirurgi i könsorganen och borttagande av könskörtlar (äggstockar och testiklar) regleras enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (’könstillhörighetslagen’). Personer som har fyllt 18 år kan ansöka om dessa kirurgiska ingrepp i samband med att de ansöker om ändrad juridisk könstillhörighet enligt könstillhörighetslagen.”
Wold: ”Varför skyddar man inte brösten?”
Läkaren, professorn och debattören i medicinska frågor Agnes Wold har på senare tid varit aktiv i debatten om den uppmärksammade nya könstillhörighetslagen och är en av de profiler som skrivit under ett upprop i motstånd till den planerade lagändringen.
Läs även: Agnes Wold sågar nya könslagen: ”Postmodernistiska idéer”
Gällande fenomenet mastektomi på unga tjejer med könsdysfori har hon tidigare skrivit kritiskt om det i en krönika för Expressen.
– Nu när man ska ändra den (lagen), varför skyddar man inte brösten lika mycket som mäns könsorgan? Det är väldigt, väldigt konstigt, säger hon till Bulletin.
– Det räknas inte till de här viktiga organen i alla fall, och det säger ju allt om vilken syn man har på kvinnan, tillägger hon.
Wolds åsikt är att det ska vara samma åldersgräns för ingrepp på flickors bröst som det är för de så kallade ”könskörtlarna”, äggstockarna och testiklarna.
– Det är inte ett lika stort ingrepp som att karva i underlivet kanske, men det är ju rätt tungt kan man säga.
Vill se 25-årsgräns
En annan som har engagerat sig i frågan är barnläkaren Mats Reimer. Han har tidigare skrivit en krönika om ämnet i Läkartidningen.
Att genomföra mastektomi på flickor med könsdysfori är ett oåterkalleligt ingrepp. På frågan från Bulletin vad det kan leda till för konsekvenser svarar Reimer:
– Förstås att man inte kan amma sitt barn, när man så småningom föder det. Plus att det kan ju bli så att man saknar sina bröst, om man ångrar sig.
Ett särskilt farligt ingrepp är det emellertid inte, menar Reimer.
– Det finns alltid en liten risk när man opererar folk att de kan få en sårinfektion och så där. Men den risken är väl inte jättestor. Det är inget jätteriskabelt ingrepp; man tar ju bort bröst på kvinnor med bröstcancer hela tiden.
Reimers allmänna hållning är att man bör höja åldersgränsen för samtliga ingrepp vid könsdysfori till 25. Detta eftersom det är åldern då de flesta personers hjärnor har mognat färdigt. Innan dess bör man enligt Reimer inte få ta bort brösten på flickor och unga kvinnor. Inte ens om de är utredda.
– För att det är så osäkert vad man kommer att tycka när man är äldre och alla är så dåliga på att veta vad de kommer att känna i framtiden, säger han.
– Vi har ju haft 25-årsgräns för vanlig sterilisering. Om en person utan könsdysfori vill sterilisera sig bara för att man har bestämt sig att man ska inte ha några barn, så lär man inte få tillstånd till det. Man får ansöka om det hos Socialstyrelsen och i regel ha goda skäl. Så det är rätt svårt att sterilisera sig före 25 års ålder bara för att man vill det.
Privata kliniker
Mats Reimer berättar att det som upprör honom än mer är de privata plastikkirurgerna som utför mastektomier på unga kvinnor som inte har blivit utredda.
– Könskirurgi är ju inte tillåtet i den privata vården. Men bröst räknas inte som könsorgan, säger han.
Han pekar ut tre privata kliniker i Stockholm, Göteborg och Malmö som erbjuder den sortens ingrepp.
– De här klinikerna verkar inte kräva att man ska vara utredd i offentlig vård och fått diagnosen transsexualism, utan de är beredda att ta bort brösten även på andra kvinnor som inte har utretts speciellt.
Anders Berg på Socialstyrelsen skriver till Bulletin att samma regler gäller för den privata vården som för den offentliga när det kommer till mastektomier på flickor med könsdysfori.
Men huruvida de privata klinikerna verkligen utför ingreppet på minderåriga är Mats Reimer osäker på.
– Vi som har fått läkarlegitimation är ju egentligen väldigt fria att hitta på ganska mycket saker som inte är farligt för patienterna. Socialstyrelsen har ganska vida ramar innan de sätter ned foten och tar legitimationen från någon, säger han.
