M och L föreslår att den medicinska utredningen för att ändra juridiskt kön inte behöver vara lika omfattande som utifrån dagens regler.

Idag krävs en medicinsk utredning på minst två år inom vården samt en könsdysfori-diagnos för att du ska kunna få genomgå ett juridiskt könsbyte. M och L vill förkorta och förenkla processen. De vill även sänka åldersgränsen för juridiskt könsbyte till 16 år, om båda föräldrarna samtycker, vilket Bulletin tidigare har rapporterat om.

Läs även: Nya lagförslaget: 16-åringar ska få byta juridiskt kön

Frågan har emellertid lett till splittring inom Tidösamarbetet där både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsätter sig Moderaternas och Liberalernas planer. Enligt uppgifter till Ekot ska det även finnas en utbredd kritik mot förslaget inom Moderaternas riksdagsgrupp.

En annan som är djupt kritisk till lagförslaget är läkaren, professorn och debattören i medicinska frågor Agnes Wold.

– Jag tycker att det är dåligt, hafsigt, ogenomtänkt och inte ordentligt utrett, säger hon till Bulletin.

”Postmodernistiska idéer”

Vidare menar hon att hon ännu inte har hört ett enda hållbart argument för de planerade ändringarna i könstillhörighetslagen.

– De har ju angett en massa nonsensargument som att lagen inte är modern, säger hon.

– Det andra är att man har utrett det här så länge. Det är ju inte heller ett imponerande [argument]. Det beror naturligtvis på att man har lagt fram olika förslag som har blivit kritiserade.

– Det måste ha funnits andra lagar man har försökt ta fram som man har försökt med några gånger och fått ge upp. Så det är min starka uppmaning att lägg nu ner det här, för det här slutar inget bra om man driver igenom det.

Läs även: David Eberhard om juridiskt könsbyte: ”Systemhotande ideologi”

Wold berättar att hon vänder sig mot förslaget på ett principiellt plan som forskare och akademiker.

– Det är emot allt jag står för och vad jag tycker att Sverige har stått för att man ska föra in någon sorts känslotänkande och postmodernistiska idéer i lagstiftningen, det är liksom absurt. Ingen kan ju avgöra på något objektivt sätt ifall en människa känner sig som en man eller en kvinna.

– Så varför det ska in i lagen är väldigt konstigt. Vi registrerar inga andra känslor, vi registrerar inte politisk tillhörighet, religion eller något annat. Man får inte heller byta längd, födelseort, föräldrar eller något sådant i våra register. Vi har ju våra register för att man ska hålla ordning på folk.

Försämring i registren

Att ändra juridiskt kön innebär att man får en ny bokstav i passet och ett nytt personnummer där den näst sista siffran förändras. Om Moderaternas och Liberalernas plan förverkligas kommer det alltså att bli lättare att få till den ändringen.

– Man kan vara ultraliberal och tycka att staten inte ska hålla reda på folk, vi ska inte veta vilket kön det är. Det är ju den tanken som ligger bakom [förslaget] och den kan man ha, men den delar jag absolut inte. Jag är också forskare och medicinare och jag vet vilken enorm nytta man har av det här personnummersystemet som alla är så avundsjuka på i andra länder. För vi kan göra forskning som man inte kan i de flesta länder, tack vare att vi har de här personnummerbaserade registren.

Wold menar att de planerade förändringarna i könstillhörighetslagen kommer att leda till en försämring i registren.

– Kön och ålder är de två viktigaste variablerna som man har i alla studier, inte minst inom medicin.

Även om det bara skulle röra sig om en liten procents förändring skulle det kunna till leda en stor inverkan på studier inom enskilda områden, uppger Wold.

– Det är klart att det spelar ingen roll om du tittar på tio miljoner om det är någon procent fel, naturligtvis inte. Men nu pratar jag om sjukdomar, kriminalitet och allt möjligt som rör små grupper där det är väldigt skevt könsmässigt.

Varnar för kriminella

Agnes Wold fortsätter med sina sågningar av förslaget:

– Man skulle väl kanske kunna tänka sig detta om det var någonting viktigt som stod på spel. Om vi säger att det här är otroligt viktigt för överlevnad och folkhälsan och så vidare, ja, men då kanske vi får ta den här smällen.

– Men ingen har ju kunnat visa att det här är viktigt för någonting rent objektivt, utan man hävdar då att transpersoner skulle må så bra av det. Men de som är transsexuella är ju de enda som får byta kön, och jag är absolut inte mot att de ska få göra det. Om du får den här diagnosen efter utredning på specialistklinik så får du byta ditt personnummer. Varför alla andra ska få göra det är för mig helt obegripligt.

Vidare pekar Wold på att det finns en risk för att kriminella ska utnyttja ändringen.

– Det som jag först tänkte på, och jag är ju verkligen inte kunnig inom krimonologi och juridik, men det bara flashar larmsignaler att organiserad och oorganiserad brottslighet ska kunna dribbla fram och tillbaka med personnummer.

– Jag tycker att det är jättekonstigt att inte kriminalreportrar och andra skriver om detta.

Unga tjejer överrepresenterade

Utöver frågan om de svenska registren och att man ska göra det lättare för folk att kunna ändra sitt personnummer nämner Wold att lagförslaget kommer samtidigt som det finns en explosion av unga – främst tjejer med diagnoser som exempelvis autism – som kommer till klinikerna för att de vill byta kön.

– Det här är ett ohyggligt egendomligt och otäckt fenomen. Man opererar unga människor med friska kroppar och man sätter dem på hormonbehandling. Det är en väldigt egendomlig och experimentell verksamhet. Det finns ju inte evidens för att det här är bra och vi vet ju alla vilka enorma biverkningar det har.

Hon menar att det finns en antifeministisk våg där man inte längre vill tala om kön eftersom det inte passar den rådande ideologin. Därför vill man inte heller prata om att det främst är unga tjejer som står för ökningen vad gäller könsdysfori.

– Varför det är unga tjejer vet inte jag heller. Men det är också något som är väldigt allvarligt. Om det beror på biologi eller om det beror på att tjejer tycker att det är så otroligt otäckt med tanken på att bli kvinna i dagens Sverige, det vet jag inte. Men det borde lämpligtvis alla sociologer sätta sig och börja forska på som sjutton.

– Den här lagen är ju en del av samma ideologikomplex: det är inget problem att unga vill byta kön, det är bara jättenaturligt och det här ska vi bejaka och göra lättare på varje sätt.

Enligt Wold släpar forskningen efter på området.

– Det här är ett ganska nytt fenomen. Det fanns inte unga med könsdysfori för 25 år sedan. Det här kom ju på 2000-talet och exploderade 2009 ungefär.

”Befäster könsdysforin”

Det nya lagförslaget från M och L syftar till att göra det lättare och sänka åldersgränsen för att byta juridiskt kön. Men vad gäller kirurgiska ingrepp föreslås inga liknande ändringar.

”För kirurgiska ingrepp i könsorganen föreslår vi att åldersgränsen på 18 år kvarstår, liksom åldersgränsen på 23 år för att avlägsna könskörtlarna”, skriver företrädare för M och L i en debattartikel för Expressen.

– De stora förändringarna jämfört med hur det ser ut i dag är att det blir en tydlig skillnad mellan det juridiska könet och frågan om kirurgi. Det blir en lag som reglerar de kirurgiska ingreppen i könsorganen och en lag som hanterar ändring av de kön som framgår av folkbokföringen, har Johan Hultberg (M), riksdagsledamot i socialutskottet, tidigare sagt till Bulletin.

Agnes Wold hävdar å sin sida att även ett byte av juridiskt kön kan leda till oönskade konsekvenser i form av en förstärkt könsdysfori.

– Nu har man ju inte kunnat studera det. Men man har ju studerat till exempel om barn får byta ”socialt kön”, som man kallar det. Man får kläs annorlunda och kallas annorlunda i skolan, till exempel. De [studierna] har visat att det är förknippat med att det befäster könsdysforin.

Läs även: Brendan O’Neill: ”Vi måste prata om hennes penis”

Agnes Wold anser att det som resultaten visar på är en logisk effekt. Vidare hänvisar hon till en nederländsk studie utgiven i år som visar att omkring elva procent av deltagarna hade tankar på att man kanske skulle vilja tillhöra det motsatta könet kring elva års ålder. Därefter går känslan emellertid oftast över av sig självt.

– Men allting som gör att du bejakar det här gör ju att du mer fastnar i det hela, säger Wold.

– Orsakssambandet är inte bevisat, men vi vet att det finns ett statistiskt samband att de som byter kön socialt är också mer benägna att vara kvar i sin könsdysfori. Det kan ju vara en selektionseffekt.

– På samma sätt om du har gått och bytt ditt pass och personnummer inför alla dina kompisar: det säger ju sig självt att det då är svårare att gå tillbaks. Utan då har du ju mer skapat en identitet som är att du är en könsöverskridare. Och varför vi ska bjuda på detta och varför Moderaterna, som ska vara de vuxna i rummet, ska ge ungdomar detta... det är så uppochnervända världen.

Det planerade beslutsdatumet i riksdagen för den nya lagen är den 17 april.

Läs även: Kultursidan möter Agnes Wold