
Regeringens satsning på frivillig återvandring möter motstånd. En kartläggning från P4 visar att 75 kommuner hittills har tackat nej till att träffa den nationella samordnaren, medan 46 har sagt ja.
Motståndet mot regeringens återvandringssatsning växer bland svenska kommuner. Sveriges Radio P4:s kartläggning visar en tydlig uppdelning där 75 kommuner avböjt möten med den nationella samordnaren för frivillig återvandring, medan 46 kommuner accepterat. Ett stort antal kommuner har fortfarande inte gett något svar på förfrågan.
Kartläggningen bygger på inkomna svar till regeringskansliet kombinerat med P4:s egen rundringning.
Socialdemokrater dominerar nej-sidan
De allra flesta kommuner som avböjt möten styrs av Socialdemokraterna. Men även 34 kommuner med minst ett parti från den styrande Tidökoalitionen har sagt nej.
– Det är ju en väldigt stark slagsida ändå åt vänsterhåll i de kommuner som har tackat nej. Och det tycker jag tyder på att S, V, MP, deras tal om att ha en stram asylinvandring, det är bara ett luftslott, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
Ministern är kritisk mot kommunerna som tackat nej.
– Jag ser ju hellre att människor får information och att de får bestämma det på egen hand, snarare än att då kommunpolitiker agerar grindvakter, säger Forssell.
”Vi vill ju bli fler”
I Borås styr Liberalerna tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Det liberala kommunalrådet Anna Svalander kritiserar sitt eget partis linje i återvandringsfrågan.
– Vill man återvandra så ska man naturligtvis få göra det, men jag ser inte att det är en stor uppgift för oss lokalt i Borås att arbeta för det. Tvärtom. Vi vill ju bli fler, säger Svalander.
Hon kallar regeringens linje för ”plakatpolitik” och menar att man polariserar i frågan.
– Jag tycker det är synd att man polariserar på det här sättet. Se på människor som att de vill vara här, vill bidra, säger Svalander.