På tisdagen inleddes rättegången mot Hamid Noury som misstänks vara ansvarig för att hundratals fångar i ett iranskt fängelse avrättades sommaren 1988.

Enligt vissa uppskattningar kan över 30 000 personer ha avrättats på bara några månader då Irans dåvarande högste ledare Ayatollah Khomeini utfärdat en fatwa mot den väpnade, vänsterorienterade rörelsen Folkets mujahedin.

Läs även: Lovades lyxkryssning med kvinnor – åtalas för massavrättningar

Bakgrunden var att organisationen med stöd av irakisk militär angripit Iran från irakiskt territorium. Men även personer med kopplingar till andra vänstergrupper omfattades av fatwan.

– De som har förnekat islam har också avrättats med stöd av den här fatwan och religiösa texter, säger Nima Rostami, som i början av utredningen representerade 14 personer som kommer att medverka som vittnen under rättegången.

Saknar internationell koppling

Gemensamt för de personerna är att de inte sympatiserade med Folkets mujahedin utan med andra, sekulära vänsterorganisationer. Det innebär att deras fall inte går att koppla till den internationella konflikten mellan Iran och Irak, vilket är grunden för åtalet om folkrättsbrott.

– Deras organisatoriska tillhörighet har inte haft någon betydelse, utan de har svarat på frågor som “Tror du på gud?”, “Tror du på islam?” och “Är du beredd att göra avbön?”.

Nima Rostami tycker att iranska ateister borde ha betraktats som en religiöst skyddad grupp när förundersökningen genomfördes, vilket hade kunnat möjliggöra ett åtal om folkmord.

– Det är väldigt lätt för åklagaren att argumentera för det här. Det finns ingen praxis som vi kan luta oss mot, men rättsutvecklingen är inte statisk utan tolkningarna förändras från dag till dag utifrån samhällsutvecklingen.

Något medhåll av åklagaren har han inte fått. Bulletin söker åklagare Kristina Lindhoff Carleson.

Däremot får han stöd av Mark Klamberg, professor i internationell rätt som medverkar i utredningen som sakkunnig. I ett utlåtande påpekar han bland annat att förövarna lade religiös vikt vid ateisternas grupptillhörighet samt att fångarna beskrevs som avfällingar som “krigar mot gud”.

Ser brister i åtal

Enligt Nima Rostami finns en risk för att åtalet om folkrättsbrott inte kommer att hålla eftersom det är oklart om Folkets mujahedin ingick i en internationell konflikt. Det som talar emot det är att de som angrep Iran själva var iranier. Dessutom avrättades personer som suttit fängslade långt innan angreppet genomfördes, vilket gör det svårare att koppla dem till kriget mellan Iran och Irak.

Även åtalet om mord kan vara svårt att styrka eftersom det inte finns något vittne som har sett Hamid Noury genomföra avrättningarna. Att han straffas för sin medverkan vid avrättningarna tror däremot Nima Rostami är ofrånkomligt.

Läs även: Firade avrättningar med bakelser – i Sverige hann tiden i kapp honom

Att folkmord inte finns med i åtalet ser han som en stor brist.

– Det förstärker brottets tyngd och det hade kunnat skapa en internationell praxis som är väldigt viktig i sammanhanget. Och det hade gett upprättelse för offren, som är ganska många, säger han.