I måndags kväll återvände två IS-kvinnor och deras sex barn till Sverige. Väldigt få svenskar ser fram emot att ha terrorister som grannar, men det hela är en del av Sveriges hemliga plan att utplåna islamism och hedersförtryck genom att bedöva problemen med kärlek, solidaritet och bidrag – i god antirasistisk anda.

Men räcker kärlek, solidaritet och bidrag för att få islamister – eller nazister för den delen – att sluta vara islamister och nazister?

Skulle blommor, en kram och pengar ha fått Hitler att ändra sig och inte vilja mörda judar, romer och homosexuella? Skulle bidrag och en träff med en svensk, lagom nonchalant socialtant, ha lyckats återintegrera Hitler i det tyska samhället?

Om man bortser från hanteringen av terrorister (eller brist därpå) och tittar lite närmare på hur Sverige har hanterat vanliga flyktingar och invandrare, så inser man att landet inte ens klarar av att ge vanlig vård till vanliga människor. Men vi förväntar oss att samtal med socialtanter, som knappast funkar ens på deprimerade Anna och Pelle, kommer att inte bara bota utomeuropeiska trauman, utan även övertyga ideologiskt radikala Khadeeja och Sameer om att det är en dålig idé att vilja halshugga folk som kränker profeten Mohammed?

Sveriges vårdköer är bland Europas längsta. Ett horribelt faktum, inte minst för över en miljon invånare som kommer från världens mest utsatta och dysfunktionella länder och som är i stort behov av traumavård.

Läs även: Anhållna IS-kvinnorna släpps på fri fot

Att vara flykting innebär inte bara att man lämnat sitt hemland och att man måste hitta jobb och försörjning i det nya landet – man är dessutom ofta i behov av vård och ett nytt hem. Sverige skulle vara flyktingarnas nya, läkande, hem. Det som sker istället är dock att de anländer till ett obeskrivligt segregerat, komplicerat och kallt system, där man ofta får vänta i veckor och månader för att få träffa en läkare. Hur ska Sverige lyckas ”rehabilitera terrorister” när det tar veckor och månader att få träffa en läkare?

När jag bodde på en flyktingförläggning för sju år sedan dog min rumskompis gamla mor en dag. Killen klarade inte av att ta sig ur sängen på två veckor. När jag försökte ordna en tid hos en terapeut åt honom, var det som att gräva efter guld på en bakgård i Halmstad. Den första lediga terapeuten var inte tillgänglig förrän en månad senare.

Den händelsen fick mig att inse att 1) Sverige har noll beredskap för en stor invandring från förstörda länder, 2) Sveriges infrastruktur och system knappt fungerar ens för svenskar och de flyktingar som vill bli svenskar och att 3) svenskarnas brist på konsekvensanalys är farlig.

Allt detta samtidigt som staten inte endast tar emot sköra flyktingar, utan även frivilligt fullbordade terrorister vars psykopatiska mål i livet är att förstöra för andra genom att islamisera familjen, klanen, området och samhället. Så som profeten Mohammed islamiserade en betydligt större del av världen för 1400 år sedan. Han började med familjen, sedan klanen. Därefter städerna och världen i stort. Detta är vad IS-resenärerna vill implementera idag 2021. Och det är vad de gör.

IS är inte en harmlös aktivistgrupp som vill hävda kvinnors rätt att täcka sig i det tänkt islamofobiska Europa. IS är en terrororganisation vars huvudmål är att fullgöra profeten Mohammeds uppdrag och förvandla hela världen till en muslimsk gemenskap, som strängt religiöst följer koranen bokstavligen. De är inte intresserade av ABBA, köttbullar och att dansa runt midsommarstången. De vill varken integreras eller bli en del av samhället. De vill islamisera Sverige – inte träffa våra socialtanter och bli tillsagda saker de redan vet.

Läs även: Gudmundson: Ska Sverige bygga ett islamiskt emirat?

Mottagandet av terrorister utgår ifrån den falska premissen att alla människors grundläge är vänsterliberalism – även IS-medlemmar. Så fort de bara hör vad våra sakkunniga socialtanter har att säga, då kommer de att blomma ut och bli de vänsterliberaler de innerst inne är. Denna fruktansvärt naiva och verklighetsfrånvända syn förstör Sverige.

När vi tar emot människor som har anslutit sig till IS så tar vi emot en global katastrof som ingen vet hur den ska åtgärdas. Det finns ingen bruksanvisning som visar hur man gör för att ”återintegrera” IS-terrorister i ett postmodernt, sekulärt samhälle som är raka motsatsen till deras ideologi och sätt att leva – från A till Ö.

Sanningen är att Sverige inte ens har en bra bruksanvisning för att integrera stora mängder utomeuropeiska invandrare över huvud taget, så tron att vi kommer att kunna rehabilitera och integrera terrorister, lägger bara ytterligare en dimension till den redan röriga mångkulturella soppan.

Läs även: Brinkemo: Islamisten som hoppade av – en sensation som möttes av tystnad

Och om vi misslyckas med att återintegrera de hundratals IS-resenärerna i Sverige? Om en av dem bestämmer sig för att hoppa i en bil och köra över oskyldiga på gatan? Vilka är det som kommer att drabbas i slutändan? Det är inte Jonna Sima eller Märta Stenevi som kommer att drabbas hårt av IS-folkets framtida barbari i Sverige, det är de oskyldiga på gatan, deras familjer och vänner. Det är de svenska skattebetalarna som står för kalaset. Och därtill alla oskyldiga muslimer som kommer att drabbas av rasism till följd av terrorattentat.

Islamism och terrorism kanske är nya fiender i väst. Men de är kända fiender i öst, och har varit det i 1400 år. Och vi har inte kommit på ett sätt att rehabilitera bort dem under alla dessa århundranden.

Så hur tänker sig Sverige att de ska rehabilitera IS, när landet självt är i behov av rehabilitering?

Luai Ahmed
Skribent, debattör och författare till boken Asylum: A refugee’s paradoxical journey from Sharia Yemen to Rainbow Sweden.