Efter att preliminära siffror tydde på att det blågula blocket skulle vinna valet och bilda regering, exploderade sociala medier i ett ramaskri från vänstern.

Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson grät ut på twitter: ”Tänk att den konservativa högern sålde ut oss – som vi i och för sig visste att de skulle göra - och att vi i morgon vaknar till att ett gammalt nasseparti är näst störst i riksdagen och kanske störst i ett blåbrunt regeringsunderlag”.

Läs även: Lidström: Segregation behöver inte betyda rasism

Pettersson förstår tyvärr inte att de rödgröna sålt ut svenskarna och Sverige, vilket i sin tur genererat Sverigedemokraternas framgångar och efterfrågan på deras politik.

Sista Måltidens Ashkan Fardost formulerade det hela enkelt och glasklart:

Tar du in över en miljon människor från Mellanöstern på två årtionden till ett pyttelitet land vars befolkning systematiskt homogeniserats ner till fotknölarna av en socialistisk statsapparat i hundra år så får du ett Sverigedemokraterna. Det borde inte förvåna någon. Men av någon anledning verkar så otroligt många helt handfallna. ”Hur kunde det bli såhär?” Statsvetare, politiker, debattörer och diverse tänkare försöker med intellektuell gaffatejp snickra ihop ett korthus till förklaringar som undviker det allra viktigaste i frågan.

Fast frågan handlar inte endast om en stor invandring från Mellanöstern och Afrika, utan även om ett förakt gentemot svenskar och vita människor. Där har vänstern lyckats vända ut och in på frågan med eufemismen att det inte handlar om att hata vita människor, utan att man ”tar avstånd från vitheten – och det kan även vita människor göra”.

Vita människor kan och bör alltså ta avstånd från sina privilegier/vithet genom att ”utbilda sig”. Inte genom att utbilda sig till något vettigt som kunde gynna samhället för all del, utan genom att ge sig i kast med de två moderna antirasistiska biblarna för dagen: Ibram X. Kendis Så blir du antirasist och Robin Diangelos Vit skörhet. Därutöver måste du även begrunda den statistik som visar hur vita väsentligen är förtryckare och allmänt onda.

När du sedan som vit inhämtat all denna kunskap om hur ond din egen och dina förfäders historia är, då är du på god väg. Nu gäller det bara att nogsamt hålla klaffen och låta icke-vita ta plats. Även om det gäller att inte få tillträde till så kallade no-white zones, som i UC Berkley där vita inte får vistas i studentborstädernas gemensamma utymmen. Förbudet har kommit till för att icke-vita ska undslippa ”vitt våld”, där våldet i det här sammanhanget ska förstås som ”vita personers fysiska närvaro”.

En kvinnas pappa fick exempelvis inte komma på besök i bostaden eftersom han var vit. Sjukt är en underdrift.

Läs även: Åberg: Rasism är inte förklaringen på allt – eller ens särskilt mycket

Ramaskriet efter valresultatet var dock något annat, och hundratals grät ut om att nyfascister skulle komma att sitta i regeringen. Det hela påminde inte så lite om när Trump blev president 2016.

Rapparen och musikern Timbuktu raljerade på Instagram om det inträffade, och i slutet av texten påpekade han att ”tid och demografi” var på de icke-vitas sida, och det var väl okej, men när en person som Ivar Arpi ens tänker ordet ”demografi”, så anklagas vederbörande omedelbart för nazism och rasism.

Många av vänstertiraderna avslutades med det klassiska Joe Hill-citatet ”Sörj inte, organisera er”.

Sveriges Radio-profilen Dilan Apak valde dock en egen tagning på budskapet när hon skrev: ”Sörj inte, rasblanda er”.

Tweeten triggade igång en hel del reaktioner, även från upprörda nynazister som kommenterade: ”Hell no. Detta är vad eliten vill” och ”Är inte de som sörjer redan rasblandade?!” och liknande.

Men majoriteten av kommentarerna hade ett annat budskap, i stil med: ”Det är invandrare som inte vill rasblanda”, ”Finns det raser?” och ”Det finns inga raser”.

En liberal användare uppmanade även: ”Använd inte ordet ras”. Vilket fick mig att fundera över ordet ras en stund.

När jag pluggade på Malmö universitet hade vi en engelsk kurs om systemisk rasism. I och med att många var internationella studenter fick läraren informera oss om att i andra länder använder folk ordet ”ras”, eller det engelska ”race”. Men här i Sverige gör vi inte det. Vi tror inte på raser, eftersom alla är lika mycket värda. Därför fick vi inte använda ordet ras på kursen.

Förutom tydligen då om man förfäktar en antivit-agenda, då får man använda ordet ras så av hjärtans lust, något somliga forskare bevisligen gör. Så här uttryckte sig exempelvis forskaren Tobias Hübinette i magasinet Creol 1996:

Att känna eller till och med tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället!

Hübinettes budskap må låta extremt men det avspeglas i många vänsterdebattörers attityder och opinionsbildning.

Vita har begått många synder, och de bör därför ”gå under i blod och lidande”, tycks tesen lyda.

Vem bryr sig om Tommie Lindh som blev knivhuggen till döds när han försökte rädda sin vän från att bli våldtagen av en somalisk migrant? Lindh är vit. Han må ”gå under i blod och lidande” emedan hans ras historiska och samtida synder gör honom till fritt villebråd?

Det kanske förklarar varför det tog en hel vecka för Aftonbladet och Expressen att nämna Tommie Lindh vid namn? Detta och att det var nazistiska Nordfront som var först med att rapportera om tragedin – har nazister sökt slå mynt av ett mord, kan vi självfallet inte rapportera korrekt om vad som hänt.

I verkligheten är bruna och svarta lika goda kålsupare och förtryckare som vita, på sina helt egna meriter. Vita har sitt syndaregister och det har icka-vita också. Det ena utesluter inte det andra.

Det finns idag inga vita samhällen där slaveri existerar. Det finns däremot gott om bruna samhällen där slaveri fortfarande pågår. Det finns inget vitt samhälle där mord på apostater, konvertiter eller homosexuella pågår. Det finns gott om bruna och svarta samhällen där systematiska mord på apostater, konvertiter och homosexuella pågår.

Inget samhälle är perfekt, ingen etnicitet är perfekt, och ingen hudfärg är perfekt. Det vänstern måste förstå är att bruna och svarta inte får det bättre genom att man förtrycker eller trycker ner vita. Tvärtom gör det att rasismen mot icke-vita legitimeras.

Läs även: Brinkemo: Snacket om rasism skapar uppgivna förlorare

Rasismen upphör inte genom att man propagerar för rasism mot vita. Rasismen upphör genom att man upphör med rasism– mot alla. Oavsett hudfärg.

Alla är ju lika mycket värda trots allt.

Eller?