Israel har efter 7 oktober fått klart för sig att hotet är på blodigt allvar. Inte konstigt med en lång historia av anti-judiska förföljelser. Frågan är vad som krävs för att Sverige ska ta islamismens hot på allvar, skriver Luai Ahmed.
Jag försökte förklara för en israel hur Sverige gått från att vara ett regnbågsfärgat vänsterextremistiskt land för 10 år sedan till dagens ”högerextrema fascistiska stat”. Åtminstone i somligas ögon.
Läs även: Sjunnesson: Är svenskarna lyckliga eller miserabla?
– Sveriges konservative migrationsminister sitter idag i riksdagen och säger saker som den stora merparten av det politiska etablissemanget hade kallat farlig nazism för 10 år sedan.
Han nickade och påpekade något som även jag tror stenhårt på: ”Hela vänster- högerskalan är ogiltig”.
Sedan sade han något som onekligen gjorde mig fundersam.
– Hela Israel just nu kan man kalla för högerextremt. 7 oktober radikaliserade israelerna.
Jag kunde inte undgå att fundera över vad Sveriges motsvarighet till 7 oktober skulle kunna vara. De 365 dagliga skjutningarna och sprängdåden vareviga vecka?
En skillnad är att det inte sker under en och samma kväll, och inte är riktat mot svenskarna för att de är svenskar.
Israel, som nation, genomgår ett djupt trauma just nu. Det främsta tecknet på detta är att knappt några israeler vill ha ”fred”. Det låter sjukt, att ”inte vilja ha fred”, men efter 7 oktober är det faktiskt inte svårt att förstå.
Läs även: Ahmed: Israel skapade ISIS enligt genierna på X
Jag har en en vän som bestämt sig för att rösta på Alternavtiv för Sverige (AfS) I nästa val. För övrigt et av de dummare politiska besluten en svenska kan fatta, men det är för en annan krönika.
Denna kompis tror att svenskarna går igenom ett trauma som liknar israelernas – med den skillnaden att israelerna är medvetna om det direkta hotet eftersom judar har alltid varit förföljda – till skillnade från svenskar. Svensken kommer att vakna, ”men det kommer att vara för sent”, säger han.
Är det verkligen för sent för Sverige? Jag vet inte. Men något säger mig att trots att svensken är så fredsskadad och SVT-skadad – om något liknande 7 oktober skulle inträffa i Sverige, så skulle vi inte få se några “love will win”-tåg på gatorna.
Det är grundskillnaden mellan svenskar och israeler vad gäller attityden mot islamisk terror. Israeler vet vad de har att göra med, svenskar gör inte det. Eller majoriteten i varje fall.
I grund och botten är dock föraktet mot judar inte så olikt hatet mot icke-muslimer, bögar och liberala kvinnor. Islamistiska imamer pratar nästan lika ondskefullt om icke-muslimer och liberar som om judar.
Det må inte finnas muslimska berättelser om hur Gud förvandlade icke-muslimer till apor, men det finns en hel del berättelser om hur icke-muslimer kommer att brinna i helvetet.
Skulle koranbränningarna fortsätta med den svenska statens tillstånd så kommer risken för terrorattacker mot Sverige att fortsätta stiga. Vi får hoppas att sådana tragedier aldrig inträffar, att islamismen i Sverige avradikaliseras och Bullerbyn gör bejublad comeback.
Men tills dess har Sverige mycket att lära av Israel.
