Under lång tid blundade Europa för Putinregimens strategiska uppköp av inflytande. Parallellt blundade vi för hur Rysslands geopolitiska förhållningssätt så sakteliga fick religiösa övertoner, skriver Ann Charlott Altstadt.
Jag tillhörde dem som inte trodde på att Putin skulle invadera Ukraina. Men inte av något annat skäl än det alldeles för höga priset.
Jag tänker mig Putin som högst rationell och begåvat beräknande. Hur skulle han annars överlevt KGB:s interna maktspel och intrigerat sig upp till toppen? Men ändå blåste han igång en invasion som förstås slog tillbaka i stenhårda sanktioner, allmän upprustning och att länder utanför Nato nu kommer att ansöka om medlemskap i militäralliansen.
Läs även: Skogkär: En snara Europa själv lagt om halsen
Det kanske inte är så populärt men jag vill ändå påminna om att åtskilliga västländer välkomnat till Putin närstående oligarker, eller rättare sagt deras cash. Ekonomiskt utbyte har konsoliderat Putins makt, möjliggjort förtryck och nu också invasionen av Ukraina. Hur många politiker har egentligen köpts upp för att främja Kremls intressen?
Minns att Carl Bildt fick sälja sina aktier i Vostok Nafta när han skulle tillträda som utrikesminister. Och det är en skandal i sig att det först nu blivit en skandal att Gerhard Schröder, så fort hans politiska karriär avslutats, sålde sig till Gazprom för att bana väg för Nordstreamprojektet.
Då personer helt grundlöst eller med rätta beskylls för att vara putinister och putintroll, så tänker man sällan på exempelvis Angela Merkel, fast faktiskt Tyskland var högst behjälpliga med att bygga upp Putins bysantinska tron av gas och olja.
Alla dessa villiga supportrar trots att Putin och hans verkliga bundsförvanter, den ortodoxa kyrkan och konservativa nationalistiska gräsrotsrörelser, befinner sig så långt från väst man kan hamna på kartan.
På rysk teve kallas exempelvis Europa för Gayropa och Europarådet är en Gaypark. Och att ett stort krig skulle utbryta i Ukraina verkar ryssarna ha förberetts på i åratal. Den ryska invasionen tycks ha öppnat ett frontavsnitt av Samuel P. Huntingtons The Clash of civilisations. För Putins tal inför erövringen av Ukraina behandlade nämligen inte bara geopolitik. Han motiverade, inför det ryska folket, invasionen som en del av ett kulturkrig:
De försökte förstöra våra traditionella värderingar och tvinga på oss sina falska värderingar som skulle urholka vårt folk inifrån. De attityder som de aggressivt har påtvingat oss skulle leda raka vägen till tillbakagång eftersom de strider mot den mänskliga naturen. Detta kommer inte att ske, ingen har någonsin lyckats med detta. Ingen kommer heller att lyckats med det nu
Läs även: Vice talmannen utbuad på fredsdemonstration: ”Vänta till valet”
Åtskilliga ryssar jublade säkert åt just det beskedet. Och för att tala klarspråk: avsnittet i talet handlar om bögarna. Ryssarna har väl antagligen matats med idén att dessa har euro-sodomiserat Ukraina, så nu måste Putin dit och rensa upp. De dekadenta och sexuellt utflippade västerländska liberala demokratierna står mot heliga moder Rysslands utvaldhet som världens vägvisare.
I den nya konstitutionen som låter Putin sitta kvar till 2036 är även Gud inskriven, samt därutöver att ryssarna är det statsbärande folket – detta i en nation som alltid varit multietnisk och som fortfarande kallas sekulär. Det fastslås även i grundlagen att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna.
Samuel P. Huntington menade ju som sagt att framtidens krig skulle föras mellan kulturella och religiösa identiteter Och vi har väl främst tänkt på väst och islam i sådana termer. Men de värderingar Putins konstitution genomsyras av står i hög grad i konflikt med det liberala västs.
Läs även: Brinkemo: Kärnvapenskrammel och en ny blick på världen
Det brukar hävdas att Putins mentala karta fortfarande visar Sovjetunionen och att han agerar i enlighet med dess doktriner. Det tror inte jag. Oavsett om det var av realpolitiska orsaker Putin en gång valde väg så har staten, armén och den ortodoxa kyrkan idag konstituerats som Kremls treenighet. Resultatet har blivit en religiös nationalism och för Putin är invasionen i Ukraina även ett heligt krig.
Jag tror att den religiösa komponenten kan ge en ledtråd till varför jag och många andra inte lyckades förutse kriget.