Donald Trump tillkännagav i natt att han återigen kandiderar till presidentposten i USA. Till att börja med måste han vinna Republikanernas primärval, det interna val som utser vem som blir partiets presidentkandidat. Primärvalet ser inte längre ut att bli den promenadseger för Trump som han själv och faktiskt nästan alla andra trodde att det skulle bli, men det återkommer jag till senare. Hur var då Trumps tal?

Donald Trump började sakligt och avvek inte från manus, och intrycket jag fick var att talet var tänkt att vara cirka 20–30 minuter. Han tillkännagav sin kandidatur och gick igenom några höjdpunkter från sin mandatperiod som president, som han ställde i stark kontrast till den röra han menade att Joe Biden nu ställt till med. Trumps största fiende har dock alltid varit han själv, och i takt med att talet fortlöpte så började han allt mer improvisera istället för att avrunda.

Efter att ha lagt band på sig i cirka 45 minuter började Trump plötsligt återigen prata om den ”djupa staten”, antyda att valfusk kostat honom valet 2020, prata om Steele-rapporten som var en del av utredningen om Trumps eventuella Rysslandskopplingar och sedan som kronan på verket tog han upp hur ”orättvist” det var att polisen gjort en razzia mot hans hem i Florida. Razzian utfördes efter att Trump ertappats med att ha tagit med sig lådor fyllda med hemligstämplade dokument till sitt privata hem i samband med att han avgick som president, dokument som han sedan vägrade lämna tillbaka trots upprepade uppmaningar från den ansvariga myndigheten.

Andra halvan av Trumps tal visade kort sagt på så gott som alla Trumps sämsta sidor: Tjatet om hur ”orättvist” han blivit behandlad, oförmågan att acceptera valresultatet från 2020, diverse konspirationsteorier och hur Trump får precis allting att handla om honom. Det är just alla de här och många andra karaktärsbrister som Trump visade under sitt presidentskap, efter sitt presidentskap, och nu senast under andra halvan av nattens tal, som fått republikanska väljare att börja se sig om efter andra alternativ. Republikanska väljare gillar fortfarande Trumps sakpolitik, men de börjar allt mer tröttna på Trump som person. Lyckligtvis finns det alternativ.

Trump har länge varit överlägsen favorit att vinna primärvalen 2024 som avgör vem som blir Republikanernas presidentkandidat. De senaste veckorna har dock allt fler av Trumps forna allierade vänt honom ryggen, inte minst sedan mellanårsvalen där Republikanerna kraftigt underpresterade, något Trump har stor skuld till. Nu visar plötsligt både nationella mätningar och mätningar från viktiga delstater som Iowa, New Hampshire och Texas att Trump har mindre stöd bland republikanska primärvalsväljare än Floridas guvernör Ron DeSantis, som också förväntas kandidera.

Vem är då Ron DeSantis? DeSantis beskrivs av både hans vänner och fiender som en ”mer kompetent version av Trump”: Han delar många av Trumps hjärtefrågor, inte minst Trumps avsky för illegal invandring. För några månader sedan flög DeSantis flera hundra illegala invandrare till Martha’s Vineyard, en exklusiv ö med en befolkning som nästan uteslutande består av vänsterliberala miljonärer och miljardärer. DeSantis tyckte att Martha’s Vineyards invandringsvänliga befolkning borde få smaka på hur det känns när mängder av invandrare plötsligt dyker upp i ens stad och kräver att få hjälp. Detta var inte alls populärt bland folket på Martha’s Vineyard, som omedelbart ringde militären och krävde att de skulle forsla bort invandrarna, men tilltaget gjorde DeSantis till en stjärna bland konservativa väljare.

DeSantis ödslar inte tid med att tjafsa med journalister eller politiska motståndare på Twitter. När Disney protesterade mot att DeSantis infört en lag som förbjöd lärare att undervisa lågstadiebarn om transsexualitet, så svarade DeSantis inte med en serie arga tweets, utan med att dra in de skatteförmåner som Florida tidigare gett Disney. Anmärkningsvärt är att Disney faktiskt tidigare donerat pengar till Ron DeSantis kampanjorganisation. Detta brydde sig inte DeSantis om, och hans agerande mot Disney skickade ett tydligt budskap till andra storföretag: Jag är inte till salu, och om ni försöker stoppa mig från att genomföra den politik jag är vald att föra, så kommer det att få konsekvenser för er.

DeSantis har också infört lagar mot censur på sociala medier, något Trump under sitt presidentskap ofta pratade om att göra, men i slutändan aldrig fick gjort. Slutligen gillar många republikaner DeSantis för att Florida under hans ledning blev en av de första delstaterna att upphäva de bland republikanska väljare så impopulära coronarestriktionerna.

Det är dock långt ifrån bara republikaner som gillar det jobb Ron DeSantis gjort som guvernör: 2018 blev DeSantis vald till guvernör med knappa 0,4 procents marginal. För en vecka sedan blev han omvald med en förkrossande segermarginal på hela 19,4 procent. Han vann till och med en majoritet av delstatens latinamerikanska väljare. Även många republikaner som gillar Trump tillstår nu att DeSantis chanser att besegra Biden i ett presidentval är bättre.

Avslutningsvis och för att återgå till Donald Trumps tal, så var det mest oroväckande i talet helt klart hans prat om kärnvapen. Donald Trump upprepade flera gånger att kärnvapenhotet inte tas på allvar. Detta är ett vanligt ”tema” från dem som argumenterar för att västvärlden bör sluta leverera vapen till Ukraina: ”Om vi inte låter Ryssland få som de vill i Ukraina så kommer det att leda till kärnvapenkrig”. Bland republikanska väljare finns tyvärr en växande grupp som vill att USA ska överge Ukraina, och jag har svårt att tolka Trumps prat om kärnvapenhotet som något annat än ett försök att flörta med den ryssvänliga och isolationistiska falangen inom partiet.

Oavsett vem som vinner 2024 så är det av högsta vikt inte minst för Europa att USA fortsätter att stå upp för Ukraina, och Donald Trump bör nu omedelbart avkrävas tydliga svar om hur han skulle hantera kriget om det fortfarande pågår när han eventuellt återigen tillträder som president.

Läs även: Eftervalsanalys: Trump är inte Republikanernas framtid