Allt fler personer vänder sig bort från traditionell media och vänder sig till sociala medier för information. Något som har sina fördelar, men även nackdelar.

En fördel är att sociala medier har gjort informationshämtningen snabb och relativt enkel. Med bara några klick kan man omedelbart informera sig om vad som försiggår på andra sidan jorden.

Det är dock också problematiskt då vem som helst kan sprida information via sociala medier. Appar som Facebook, Instagram och det i dagsläget superpopulära TikTok används allt mer för informationsspridning och -inhämtning av sina användare.

Det problematiska ligger i att fakta oftas blandas med åsikter och ren desinformation. Inför valet i år bör man därför som användare vara extra kritisk visavi den information man stöter på i sociala medier.

Desinformationens vägar

Information om valet och partierna sprids överallt på sociala medier idag. Det är viktigt att som läsare fråga sig vem som ligger bakom budskapet och i vilket syfte de sprider det. Antalet gillanden är ingen indikation på hur sanningsenliga uppgifterna är, inte heller antalet kommentarer eller den spridning inlägget får.

Statens medieråd skriver om det specifika fenomenet på sociala medier där information som är korrekt blandas med falsk information. ”Ofta paketeras vilseledande information ihop med en helt korrekt händelse, vilket kan göra den extra svår att avslöja. Inte sällan spelar informationen på känslor som kan ha till syfte att väcka vrede eller munterhet, för att på så sätt sänka trovärdigheten för exempelvis en politiker eller ett parti”, skriver de på sin hemsida.

Framför allt är alltså känslor ett medel som konton och personer kommer att begagna som ett sätt att sprida budskap via sociala medier inför valet. Det behöver inte bara vara negativa känslor, även roliga och humoristiska vinklingar kan fungera som ett sätt att sprida desinformation.

Humoristiska konton kan via virala klipp eller inlägg komma att delas och indirekt sprida falska uppgifter om en politiker eller ett parti. Därför kan applikationer, inte minst TikTok och Instagram, fungera som farliga verktyg inför det kommande valet, i händerna på den som vill sprida falsk information.

Att skämta eller satirisera om partier och politiker är ett helt naturligt inslag i det politiska samtalet, inte minst ett valår. Men skratt såväl som andra känslor som vi deltar i, kan sänka den intellektuella garden. Och om detta resulterar i att vi omedvetet hjälper till att sprida uppenbart osanna sakuppgifter i en valrörelse, så kan detta få allvarliga konsekvenser.

Målgrupper för desinformation

Det är framför allt den yngre generationen som är målgruppen för dessa vinklade inlägg med inbakad desinformation.

Med hjälp av sociala mediers stora publik och potentiella spridning kan offentliga personer försöka påverka sina följare till att tänka eller tycka på ett visst sätt. Eller så kan de försöka sprida ett visst budskap genom att uppmana till delning.

Detta är naturligtvis inget fel i sig – opinionsbildning är en självklar del av en levande demokrati. Problemet uppstår om de som står för budskapet inte själva har koll på fakta, eller i värsta fall själva medvetet försöker sprida desinformation.

Även äldre generationer kan dock utgöra målgrupp för olika aktörer under valet, genom hårdvinklad informationsspridning eller desinformation om andra partier, som kan ha enskilda personer eller grupper som avsändare. Det är därför extra viktigt att inför årets val vara vaksam på vad man läser och vad som sprids på sociala medier.

Källkritik är A och O

Avsändarna och skaparna av desinformation kan vara individer eller grupper med kopplingar till de traditionella politiska riksdagspartierna, men det kan även handla om kommersiella intressen. Och naturligtvis personer och grupper som företräder ytterst radikala idéer på vänster- eller högerkanten, liksom islamister eller andra.

Slutligen kan det handla om utländska intressen. Sverige befinner sig just nu i en sorts ingenmansland då vi ansökt om Natomedlemskap, men ännu inte är medlemmar i försvarsorganisationen. Det pågår ett krig i Ukraina, och det finns inga skäl att tro att Ryssland vill se vare sig Sverige eller Finland i Nato. Och själva ansökan har dessutom skapat spänningar med Turkiet.

Användning av sociala medier för informationshämtning inför årets val bör i det läget göras med en kritisk blick inför årets val. Läs källkritiskt: Vem är avsändare? Stämmer det som sägs? Och var särskilt uppmärksam när allmänt kända fakta samsas med sensationella påståenden.

Läs även: Sverige – världsmästare i godtrogenhet – har gjort det igen