Analys: Trumps Grönlandskrav kan utlösa ”finansiell neutronbomb”

President Donald Trumps hot om att ta kontroll över Grönland kan mötas med ett ekonomiskt motvapen som skulle kunna utlösa den snabbaste ekonomiska kollapsen i modern historia – en koordinerad försäljning av amerikanska statspapper från allierade länder, skriver van Gemert.

I fredags morse tillkännagav Trump tio procents tullar på åtta Nato-allierade – Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland – som ska eskalera till 25 procent den 1 juni om inte Danmark säljer Grönland till USA.

Men enligt van Gemerts analys finns det ett vapen som de europeiska allierade kan använda som inte kräver några trupper, inga krigsförklaringar och inga parlamentsomröstningar: en samordnad avyttring av amerikanska statspapper.

Det ekonomiska kärnvapnet

Utländska aktörer äger för närvarande amerikanska statspapper till ett värde av 8,5 biljoner dollar, varav Nato-allierade tillsammans kontrollerar uppskattningsvis 4,2-4,5 biljoner dollar. Japan är den största enskilda innehavaren med 1,1 biljoner dollar, följt av Storbritannien med 700 miljarder och Kina med 759 miljarder dollar.

Det kritiska är att den amerikanska statspappersmarknaden, till skillnad från aktiemarknaden, saknar automatiska strömbrytare som stoppar handeln vid kraftiga prisfall. Aktier har automatiska handelsstopp vid nedgångar på 7, 13 och 20 procent. Statspapper kan falla fritt utan regulatoriska ingripanden.

Ett 24-timmarsscenariot

Van Gemerts analys målar upp ett timme-för-timme-scenario för vad som skulle hända om finansministrarna i Japan, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna skulle hålla samtidiga presskonferenser och tillkännage ”portföljombalansering av nationella säkerhetsskäl”:

Timme 0-1 (08:00-09:00 ET): Räntorna på tioåriga statspapper skulle skjuta i höjden från 4,35 till 5,18 procent på 60 sekunder. Dollarindex skulle falla 3,2 procent. Guldpriset skulle stiga 12,5 procent och bitcoin 23,2 procent – allt inom den första minuten.

När aktiemarknaden öppnar skulle S&P 500 falla 8,4 procent, vilket utlöser automatiskt handelsstopp. Men statspappersmarknaden skulle fortsätta att falla utan hinder. Under den första timmen skulle försäljningsvolymen nå 487 miljarder dollar – 47 procent av normal daglig volym.

Timme 2-4: Repomarknaden på 4,2 biljoner dollar skulle frysa när säkerhetsvärdet kollapsar. Räntorna över natten skulle skjuta från 5,33 till 18,75 procent. Penningmarknadsfonder skulle ”break the buck” för första gången sedan 2008. Bolåneräntorna skulle stiga från 6,875 till 9,65 procent och bostadsmarknaden skulle lamslås.

Federal Reserve skulle tillkännage ett akutköpsprogram på 650 miljarder dollar, men problemet är att Fed hållbart bara kan köpa 150-200 miljarder dollar per dag, medan koordinerade säljare kan dumpa 500+ miljarder dollar per dag.

Timme 5-8: Vid marknadens stängning skulle S&P 500 ha fallit 12,7 procent – den värsta dagen sedan Black Monday 1987. Totalt 9,8 biljoner dollar i aktievärde skulle ha förstörts. Banksektorn skulle falla 24,3 procent.

Timme 9-24: Kina skulle bryta sin tystnad och erbjuda ”likviditetsstöd” till Nya sidenvägen-länder – i yuan, inte dollar. När Europa öppnar nästa dag skulle FTSE falla 15,8 procent, DAX 17,2 procent. Tre amerikanska regionalbanker skulle begära akutinsatser från FDIC.

Den ofrånkomliga kaskaden

Analysen identifierar fem kritiska fellägen som gör att detta inte kan stoppas när det väl börjat:

1. Inga automatiska stopp för statspapper – marknaden kan falla fritt
2. Fed kan inte matcha koordinerad försäljning – aritmetisk omöjlighet att köpa tillräckligt snabbt
3. Dollarns likviditetsparadox – normalt flyr kapital till dollar i kriser, men nu är dollarn själva problemet
4. Säkerhetskaskad är irreversibel – när värdena faller utlöser det marginalkrav som tvingar fram mer försäljning
5. Politisk dynamik förhindrar snabb lösning – ingen sida kan uppfattas ”ge sig”

Vinnare och förlorare

Kina skulle vara den stora vinnaren, med en ”katastrofal strategisk seger” som skulle påskynda yuanens väg till att bli reservvaluta med 10-15 år. USA:s statsskuld på 28,1 biljoner dollar skulle plötsligt kosta 843 miljarder dollar mer per år i räntor.

Amerikanska hushåll skulle se sina portföljer falla 16,3 procent och medelförmögenheten minska med 47 000-62 000 dollar. Europa skulle vinna striden men förstöra sin egen ekonomi i processen – exporten skulle kollapsa när euron stärks 13,2 procent.

Sannolikheten

Van Gemert uppskattar sannolikheten för ett koordinerat statspappersutförsäljning till 18-25 procent under de närmaste 30 dagarna, med tanke på att tarifferna redan är tillkännagivna. Om Trump eskalerar ytterligare med militära hot mot Grönland stiger sannolikheten till 45-55 procent.

Den grymma ironin, enligt analysen: Trump använde tullar som ett maktspel och antog att USA:s ekonomiska styrka gav honom hävstång. I verkligheten har decennier av amerikanska budgetunderskott skapat ett utländskt innehav av statspapper på 8,5 biljoner dollar – en finansiell kärnvapenarsenal som utländska allierade kan använda på några timmar.

”Tullen är en pistol. Statspappersinnehavet är ett termonukleärt vapen,” skriver van Gemert. ”Och i morse gav Trump precis USA:s allierade alla skäl att överväga att använda det.”