Antisemitismen: Malmö stad försvarar rapport som lägger ansvar på lärarna
Fokus
Antisemitismen: Malmö stad försvarar rapport som lägger ansvar på lärarna
Sara Wettergren (L), Malmös kommunalråd med ansvar för skola och utbildning, samt en kippavandring mot antisemitism i Malmö. Foto: Malmö stad/Emil Langvad/TT.
Sara Wettergren (L), Malmös kommunalråd med ansvar för skola och utbildning, samt en kippavandring mot antisemitism i Malmö. Foto: Malmö stad/Emil Langvad/TT.

En kartläggning av antisemitismen i Malmös skolor har kritiserats av Bulletins medarbetare Lars Åberg för att delvis lägga över ansvaret för problemet på lärarna. Men kommunen menar att instruktionerna till lärare ska ses som ett nödvändigt stöd i deras vardag.

26 Feb 2021 05:12
Uppdaterad:
26 Feb 2021 05:16

– Det handlar om att ge lärarna rätt redskap så att de kan klara av att ta de här diskussionerna, säger Sara Wettergren (L), kommunalråd med ansvar för skola och utbildning.

Rapporten släpptes i förra veckan och beskrivs av kommunen som den första i sitt slag – aldrig förr har en så omfattande kartläggning av antisemitism i skolan gjorts i Sverige.

Kartläggningen baseras på djupintervjuer med skolpersonal och judiska elever i Malmö, samt en personalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier.

Av intervjuerna framgår bland annat att det på vissa skolor är vanligt att ordet “jude” används som ett skällsord, och att skämt om förintelsen, heilande och hakkors har blivit vardag.

I princip alla elever som intervjuas har någon gång utsatts för verbala eller fysiska angrepp i någon form.

En person som arbetat som rektor beskriver hur en flicka som redan tvingats byta skola en gång får problem på sin nya skola efter ett par år: “De skrek och knuffade henne och det var grovt, förnedrande”, säger hen.

– Jag visste att det fanns antisemitism i skolorna, men det är första gången vi gör en sådan här omfattande kartläggning och det tycker jag har kastat nytt ljus på antisemitismen, säger Sara Wettergren.

Analys kritiseras

Förstudien ska ligga till grund för kommunens fortsatta arbete mot antisemitism i skolan och har tagits fram som del av en samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och judiska församlingen i Malmö.

Hur resultaten ska tolkas är dock inte alla överens om. I onsdags kritiserade Bulletins reporter Lars Åberg rapporten i en krönika, bland annat för att författaren Mirjam Katzin hänvisar till intersektionell teoribildning.

Enligt Katzin finns det en tendens att anklagelser om antisemitism används “instrumentellt i en process där majoritetssamhället pekar ut andra, vilka då betraktas som mindre civiliserade och problematiska”. Hon menar också att frånvaron av judars upplevelser i svensk historieskrivning gör att antisemitism kan ses som någonting importerat.

Lars Åberg kritiserar också formuleringar om att lärare behöver arbeta med sin egen värdegrund och ha en “normkritisk blick på sig själva” för att inte reproducera rasistiska strukturer.

“Hur gick det till när lärarna blev ett antisemitiskt problem? Hur vet man att deras normer är så problematiska att de behöver omprogrammeras?” skriver han.

Katzin vill inte kommentera kritiken utan hänvisar till Malmö stad.

Tillbakavisar kritik

Sara Wettergren menar att krönikan är “väldigt vinklad” och tycker att fokus ska ligga på vad den nuvarande kommunledningen vill göra.

– Jag har ingenting att säga om det som har varit i Malmö. Jag tar inget ansvar för att Socialdemokraterna tidigare har uttalat sig som de gjort. Men man kan inte bara uppehålla sig i det som har varit.

Att rapporten lägger ansvaret för problemen hos lärarna håller hon inte med om.

– Jag tänker tvärtom, att det handlar om att ge lärarna rätt redskap så att de kan klara av att ta de diskussionerna. Om vi inte tar upp detta nu så lägger vi ju väldigt mycket skuld på lärarna, då ska ju de i princip ducka eller ta diskussionen när den kommer.

Hon påpekar att skolan enligt skollagen har ett uppdrag att utbilda elever i demokrati och värdegrundsprinciper.

– På det sättet är det ju naturligt att lärarna blir en del av berättelsen kring antisemitismen, även om det självfallet är hela samhällets ansvar att ta tag i problemen.

Det är rimligt att rapporten även belyser andra former av rasism i skolan, menar hon.

– Där rasistisk jargong tillåts frodas, där finns det också större risk för antisemitism, säger hon.

Judiska församlingen positiv

På judiska församlingen i Malmö vill man inte kommentera Lars Åbergs krönika, men överlag är man positiv till rapporten.

– Vi känner generellt när vi läser igenom den att det är otroligt viktigt att det som våra barn och det som lärare upplever nämns i en officiell rapport, och att det inte bara är medias rapportering och anekdoter som ligger till grund för åtgärder, säger församlingens talesperson Fredrik Sieradzki.

Fredrik Sieradzki, talesperson för judiska församlingen i Malmö. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT.

Särskilt positiv är han till att Mirjam Katzin både har genomfört förstudien och ska hjälpa Malmös skolor att implementera åtgärderna som hon tar upp.

Flera gånger uppmärksammar rapporten att barn och ungdomar måste lära sig skilja på svenska judar och staten Israel, så att ungdomar i Malmö inte ställs till svars för Israels agerande i konflikten med Palestina.

Några av församlingens medlemmar tycker att det kunde ha nämnts tydligare att även de judiska ungdomar som vill stå upp för Israel har rätt att göra det utan att bli trakasserade.

Av rapporten framgår att många judiska ungdomar för att undvika problem döljer sina åsikter om Palestinakonflikten, eller väljer att inte sätta sig in i frågan för att inte behöva förhålla sig till den.

– Det är förståeligt men det är väldigt tråkigt, för det visar att det finns ett hinder för judar att våga ta ställning, säger Fredrik Sieradzki.

TEXT: Sören Billing

 

Lars Åberg svarar:

Redan rapportens inledande formulering om att Malmö stad och den judiska församlingen ingått en överenskommelse om att ”stärka förutsättningarna för judiskt liv i Malmö” visar hur allvarligt läget är. Det finns därför all anledning att hålla med om att kunskaperna om antisemitismen, historiskt och i nutid, behöver öka. Men dessutom måste hot och trakasserier förhindras.

En central slutsats i rapporten är att lärarna bör se över sin värdegrund med normkritisk blick på sig själva. Här förskjuts ansvaret från dem som faktiskt underblåser stereotyper och uppmuntrar till eller deltar i trakasserier. Trots att Israel/Palestina-konflikten lyfts fram som den främsta orsaken till en negativ inställning bland elever med Mellanöstern-bakgrund menar rapportens författare att ”debatten om ’importerad’ antisemitism” blir ett stickspår som ”döljer majoritetssamhällets antisemitism och förstärker utanförskapet”.

Det har gjorts många försök i Malmö att relativisera antisemitismen och förvandla den till en rasism eller fördomsfullhet bland andra. Den tendensen är väldigt tydlig också i rapporten ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap”, som genomsyras av en intersektionell jargong som känns igen från ansträngningarna att dölja det specifika med hedersrelaterat våld och förtryck och göra detta till en allmän fråga om mäns våld mot kvinnor.

TEXT: Lars Åberg

Läs mer: Antisemitismen i Malmö: Hur blev lärarna ett antisemitiskt problem?