Islamistiska PJD krossades i valet i Marocko – partiet går preliminärt från 125 till 12 platser. Experter ser det som ännu ett symboliskt stort bakslag för de islamistiska styren som kom fram i regionen efter ”arabiska våren”. Men i Marocko väntas inte mycket förändras.
PJD (Rättvise- och utvecklingspartiet), som har lett den styrande koalitionen i tio år, ser ut att gå från 125 platser i parlamentet till bara 12, meddelar inrikesminister Abdelouafi Laftit vid en presskonferens.
Läs även: Sammandrabbningar vid parlamentet i Tunis
I stället är det mestadels partier närmare knutna till kungahuset som rönt stora framgångar. Oberoendes nationella samling (RNI) och Partiet för autenticitet och modernitet (PAM), ligger på 97 respektive 82 platser medan konservativa Istiqlal har 78 platser i parlamentet, som har 395 platser totalt.
Och valresultatet förändrar inte att Marocko i praktiken styrs av kung Mohammed VI och kretsen kring honom, enligt Saloua Zerhouni, statsvetare i huvudstaden Rabat.
– Monarkin kommer att fortsätta kontrollera politiska partier, underminera regeringens och parlamentets makt, och positionera sig som den enda effektiva politiska institutionen, säger hon till The New York Times.
Hävdar fusk
Till stor del kan den radikala omritningen av den parlamentariska kartan också förklaras med en ny vallag som drevs igenom av inrikesministern – utnämnd av kungen – tidigare i år. I praktiken innebär den förenklat att mandaten fördelas på ett sätt som gör det svårare för stora partier än tidigare – och med ett mer fragmenterat parlament gynnas kungen. PJD har klagat att den verkar skräddarsydd för att slå mot dem, och även hävdat att det förekommit valfusk.
Mohammed VI anses tidigare ha vuxit i anseende under pandemin.
– De flesta beslut för att stävja de sociala och ekonomiska effekterna av pandemin är kopplade till centralmakten, monarkin, säger Saloua Zerhouni.
Eller som Mohammed Masbah, chef för en tankesmedja i landet, uttrycker det för nyhetsbyrån Reuters :
– I Marocko tar monarkin äran medan regeringen får skulden.
Hälften röstar
Det göder också väljarapatin. Valdeltagandet denna gång, drygt 50 procent, är relativt högt, vilket kan förklaras med större engagemang i de lokal- och regionalval som hölls samtidigt som parlamentsvalet. I andra parlamentsval på senare år har valdeltagandet varit nedåt 40 procent.
Att PJD skulle backa fullt så mycket förvånar ändå expertisen. Det kan ses som ytterligare en spik i ”arabiska vårens” kista.
Läs även: Per Gudmundson: Demokrati i arabvärlden ännu mer osannolikt
Milt islamistiska krafter fick mer makt i Marocko efter demokratiprotesterna i Nordafrika och Mellanöstern för tio år sedan, liksom i närbelägna Tunisien, medan det mer hårdföra Muslimska brödraskapet i form av presidenten Muhammad Mursi tog över i Egypten. Nu har samtliga dessa förändringar rullats tillbaka – Mursi avsattes i en kupp redan 2013, och i Tunisien upplöste president Kaïs Saied det islamistkontrollerade parlamentet i juli i år.
fakta
Marocko
Marocko är Afrikas nordvästligaste land. Det har en lång landgräns österut mot Algeriet, som dock är stängd på grund av osämja mellan länderna. Marocko har också lite EU i sig, i form av de spanska områdena Ceuta och Melilla vid Medelhavskusten.
Marocko är lite större än Sverige, 460 000 kvadratkilometer. Landet gör också anspråk på ytterligare ungefär 250 000 kvadratkilometer, i form av det omstridda Västsahara i söder.
Huvudstaden heter Rabat, men de två andra storstäderna Casablanca och Marrakech är mer kända i omvärlden.
På pappret är Marocko en konstitutionell monarki, som Sverige, alltså ett land där statschefen – en kung eller drottning – har strikt begränsad och reglerad makt. Men i praktiken har Marockos kung så stort inflytande över bland annat regeringsbildning att han är landets mäktigaste kraft.
Källa: Reuters m.fl.
