Året då återvandringen splittrade S

I juli rapporterade Migrationsverket att migrationen till Sverige fortäter att minska. Under perioden januari till och med juni i år kom det runt 30 procent färre asylansökningar jämfört med motsvarande period 2024.

– Sveriges attraktivitet som mottagarland fortsätter att minska i takt med de politiska reformer som genomförts på migrationsområdet, sade Generaldirektör Maria Mindhammar.

Under året har tidsgränsen för en ny asylansökan efter avslag ökat från fyra år till fem, asylsökande som inte bor i Migrationsverkets boenden blir av med ersättningen, och i oktober beslutade regeringen att höja lönekravet för arbetskraftsinvandring till 90 procent av medianlönen.

– Utifrån de utredningar som varit har man sett att det framförallt är i låglöneyrken som det förekommer olika typer av fusk och missbruk, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius till Aftonbladet.

Maria Mindhammar presenterades som ny generaldirektör för Migrationsverket vid en pressträff i augusti 2023. Foto: Jonas Ekströmer / TT

”Ett borgerligt glesbygdsuppror mot Tidöpartiernas migrationspolitik”

Den 1 april avskaffades även det så kallade spårbytet, som innebar att en migrant med avslag på en ansökan om asyl kunde ansöka om ett arbetstillstånd istället, utan att behöva lämna landet.

Enligt Sveriges Radio innebär det att tusentals riskerar utvisning. Bland dem fanns den iranska familjen Shamasbi-Masoudi i Norsjö i Västerbotten, där även politiker från Tidöpartierna kritiserade det avskaffade spårbytet.

– Jag är moderat, och vi moderater tryckte på knappen – vi avskaffade spårbytet – och det måste jag ta ansvar för. Däremot har jag varit kritisk till hur det hanterats efteråt. Jag tycker inte det här var genomtänkt, säger oppositionsrådet Håkan Jansson (M) till Aftonbladet.

Jansson skickade även ett brev till migrationsminister Johan Forssell (M) om att ”skötsamma, arbetande och integrerade människor får betala priset” för den havererade invandringspolitiken.

Det fick Aftonbladets politiska kolumnist Oisin Cantwell att hävda att ”det pågår ett borgerligt glesbygdsuppror mot Tidöpartiernas migrationspolitik” i en artikel publicerad senare samma dag.

Förutom Håkan Jansson i Norsjö hänvisar Cantwell till att kommunalrådet Tobias Pettersson (M) har kritiserat de höjda lönegolvet för arbetskraftsinvandring – samt de kommuner som under oktober och november tackat nej till ett samtal med regeringens samordnare om det höjda återvandringsbidraget.

Aftonbladets krönikör Oisin Cantwell på fotbollsmatch i oktober 2024. Bild: Magnus Lejhall / TT

Kommunupproret mot det höjda återvandringsbidraget

Unde året beslutade regeringen att höja återvandringsbidraget, från 10 000 kronor till 350 000 kronor per person.

Inför höjningen bjöd regeringens samordnare Teresa Zetterblad in Sveriges kommuner till ett möte för att ”stärka förutsättningarna för kommunerna att erbjuda professionell information till personer som önskar återvandra”.

Den 25 oktober rapporterade Aftonbladet att Jokkmokks kommun, med 4 691 invånare, tackade nej till ”att delta i regeringens anslag och hot” mot invånare i kommunen.

– Alla ska stanna kvar, vi behöver dem. Vi har för lite folk och så ser det ut i hela Norrbotten i stort sett, sade kommunstyrelsens ordförande Roland Boman från lokalpartiet Framtid i Jokkmokks kommun.

Några dagar senare rapporterade Aftonbladet om ”nej till återvandring på flera håll”, med citat från kommunalråd i Växjö, Härjedalen, Ljusnaberg och Ljusnaberg, samtliga från Socialdemokraterna.

De gällde de allra flesta av politikerna i de övriga kommuner i främst norra Sverige som uppgav till medier att de tackade nej till mötet.

”Vi försöker lösa riktiga problem i Lund”

Undantaget var M-politikern Rasmus Törnblom i Lund, där man samregerar med S. Koalitionen tackade nej till mötet, som Törnblom kallade ”symbolpolitik och plakatviftande” till Sydsvenskan.

– Vi försöker lösa riktiga problem i Lund och se till att Lund blir en bättre plats att leva och bo på, sade kommunalrådet till tidningen.

När SVT Nyheter kontaktade Törnblom inskärpte han dock att det ”var inte huvudsakligen ett aktivistiskt nej från vår sida”, och hänvisade i övrigt till Moderaterna nationellt.

Rasmus Törnblom som MUF:s ordförande under Moderaternas partistämma i Karlstad 2015. Foto: Fredrik Karlsson / TT

Under dagarna som följde rapporterades fler kommuner med högerpartier i styret ha tackat nej till mötet.

Håbo kommun, som styrs av M, KD, C och S, tackade enligt kommunalrådet Catherine Öhrqvist (M) nej till mötet då de inte såg något ”behov av hjälpen, helt enkelt”. Liknande svar kom från Gnesta, som styrs av S och M.

– Det är bättre att den nationella samordnaren får lägga sin tid på de kommuner som behöver stöd, sade kommunalrådet Anna Ekström (M).

”Frågor som rör återvandringsbidraget hanteras inte av kommunen”

Hässleholms kommun, som styrs av M, KD och SD, tackade också nej till mötet.

– Frågor som rör återvandringsbidraget hanteras inte av kommunen. För oss är det här en ickefråga. Vårt fokus är att få folk i arbete, sade det moderata kommunalrådet Joakim Karlsson till Norra Skåne.

Även Nyköping, Linköping och Region Skaraborg, som styrs av S och M, hänvisade till att frågan ligger utanför kommens ansvarsområde i svar till olika medier.

Kommunstyrelsens ordförande i M-styrda Östra Göinge Patric Åberg tackade nej då ”vi kan inte gå på alla möten”, medan kollegan Mats Gerdau i Nacka, styrt av M, C, L, KD och MP, skickade förfrågan vidare till sina tjänstemän.

– Tjänstemännen avgör själva vilka möten de ska gå på, det ska inte vi i politiken detaljstyra, sade han till Mitt I.

Mats Gerdau (M), ordförande för kommunstyrelsen i Nacka. Bild: Lars Pehrson / SvD / TT

I Järfälla, som styrs av M och S, tackade ordföranden för kommunstyrelsen Eva Ullberg (S) nej till mötet. ”Jag gör inte skillnad på människor utifrån var de är födda. Alla som bor, arbetar och lever här är en del av vårt gemensamma Järfälla” skrev hon i ett inlägg på Facebook.

Första vice ordförande i kommunstyrelsen Emma Feldman (M) skulle däremot delta i mötet, och Feldman avvisade Mitt I:s fråga om det hela utgjorde ”en spricka i styret?

– Nej. Hur gärna jag än förstår att ni vill påskina detta så är det inte alls konstigt att man har olika uppfattningar om saker och ting, sade hon till tidningen.

30 S-kommuner tackar ja till mötet

Den 1 november rapporterade Sveriges Radio att 79 av Sveriges 290 kommuner tackat nej till mötet. Av dessa låg 34 i norrland och 55 hade färre än 20 000 invånare.

I 64 av de nekande kommunerna ingick S ingick i styret, och i åtta av dessa styrde S tillsammans med M, medan 15 av kommunerna styrdes av koalitioner där M ingår. I bara 2 av kommunerna ingick SD i styret.

Sveriges Radio rapporterade samtidigt att 49 kommuner tackat ja till mötet. Av dessa låg bara Sandviken i Norrland, medan 29 hade färre än 20 000 invånare.

Här ingick SD i styret av sju av kommunerna och M i 16. Men i hela 30 av kommunerna som tackat ja till mötet ingick S i styret.

Andersson (S): Vi står bakom återvandringsbidraget

Under riksdagens partiledardebatt den 12 november sade dessutom S-ledaren Magdalena Andersson att hon och hennes parti står bakom återvandringsbidraget.

– Självklart tycker vi att det är bra att det kan finnas ett stöd för människor som vill återvandra. Det är ett stöd som har funnits under lång tid som faktiskt infördes av Socialdemokrater och en politik som vi står fast vid, sade hon enligt SVT Nyheter.

S-ledaren Magdalena Anderssons Facebook-konto kommenterade inte de nej-sägande kommunerna under perioden. Istället publicerade kontot den 12 november en film där tittaren in i det längsta tror Andersson argumenterar för att fler ska utvisas.

– Självklart ska människor som begår brott och grova brott i Sverige utvisas. Vi tog initiativ under vår tid för att så skulle ske, säger Andersson och fortsätter:

– Vi använde biståndspengar för att så skulle ske. Och med mig som statsminister kommer regeringen arbeta hårt för att så ska fortsätta att ske. För mig är det en självklarhet.

Då har 27 sekunder hunnit gå innan Andersson kommer till saken och anklagar regeringen för att ha mutat ”islamistiska antisemitiska Hamas-anhängare” i Somalia.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S) håller jultal i Kärrtorp centrum. Foto: Oscar Olsson / TT

Westerholm: S splittrat i migrationsfrågan

Ledarsidornas Johan Westerholm säger till Bulletin att kommunupproret mot återvandringsbidraget visar på Socialdemokraternas splittring i två fraktioner i migrationsfrågan.

– Den ena delen det är den identitetspolitiska migrationsvänliga delen av partiet. De välkomnar naturligtvis det här uppropet, för att det utgör en tydlig konfliktyta mot regeringen.

– Den andra delen, de mer pragmatiska, inser att det här är den enda vägen. Vi måste på något sätt stimulera till re-migration, alltså det som annars kallas för återvandring. Men också i att den restriktiva migrationspolitiken ligger fast.

– Jag var nere på kongressen och pratade med några av ombuden där. Och årets tema för kongressen var ”Ny riktning för Sverige”. Och jag sa, vadå ny riktning? Det här låter ju liksom inte så jättemycket annorlunda än det som regeringsunderlaget nu driver igenom.

– Och en av delegaterna var väldigt frispråkig och sade, ”Ja, ja. Det här ska inte läsas som en ny riktning för Sverige, för det här är den enda vägen vi kan gå. Vad det egentligen innebär, är en ny riktning för Socialdemokraterna, att få S med på att det här är den vägen vi måste gå.” Så det är mer riktat till partiet än till väljarna.

I oktober rapporterade Migrationsverket att prognosen för antalet som återvänder frivilligt efter beslut om utvisning eller avvisning ökar för år 2025 från 8 800 till 9 500, medan prognosen för 2026 höjs med 1 300 utresor.