Året som gick – här är händelserna vi minns

Heil eller hälsning?

I samband med Donald Trumps installation som president höll tech-mogulen Elon Musk, som stött Trump under valkampanjen, ett tal till Trump-supportrar där han tackade dem för att de röstat.

Under talet sade Musk att ”my heart goes out to you”, placerade handen på hjärtat och förde sedan ut den i luften på ett sätt som fick kritiker att kalla det för en Hitler-hälsning.

Musk själv nekade till att ha heilat, och fick stöd av Anti-defamation League, som kan betraktas som USA:s motsvarighet till Expo. Andra var dock fortsatt kritiska.

Bild: AP Photo.

Under Trump-administrationen utsågs Musk till chef för myndigheten DOGE med mandat att skära ned på federala kostnader.

Alliansen mellan Trump och Musk blev dock kortvarig, då Musk i juni uttryckte hård kritik mot Trumps ”Big beautiful bill” på sin plattform X, vilket Trump besvarade med kritik mot Musk på sin plattform Truth social.

Musk var även kritisk till Trumps tullpolitik, och skrev bland annat att presidenten borde åtalas och att han ingick i de så kallade Epstein-filerna, vilket Musk menade var orsaken till att de inte släppts – trots löften under valkampanjen.

Trump svarade med att bland annat hota med att dra in de federala kontrakten för Musks olika bolag samt sade sig titta på möjligheten att deportera Musk.

Senare kom känslorna herrarna emellan att svalna, och under den mördade debattören Charlie Kirks begravning tycktes de sluta fred med varandra, av bilder och inlägg på sociala medier att döma.

Den påstått rasistiska massakern

Strax efter lunch den 4 februari larmades SOS Alarm om skottlossning på vuxenskolan Risbergska i Örebro. När polisen kom till platsen besköts de av gärningsmannen Rickard Andersson.

Kort därefter tog Andersson sitt eget liv, efter att ha skjutit ihjäl tio personer och skottskadat fem i den värsta masskjutningen i svensk historia.

Sörjande samlas vid minnesplatsen utanför Risbergska skolan för att hedra offren för Rickard Anderssons masskjutning. Foto: Claudio Bresciani / TT

Då flera utbildningar som bedrivs på Risbergska har en övervikt personer med invandrarbakgrund som elever hade ett oproportionerligt antalt av de skjutna och dödade invandrarbakgrund, vilket fick många att spekulera i ett rasistikt motiv till skjutningen.

Längst gick TV4 Nyheterna, som hävdade att kanalens ”experter” slagit fast att mördaren skrek ”ni ska bort från Europa” i en film som spelats in på en toalett under massakern. Det visade sig emellertid att de ”experter” kanalen åberopade var deras egna ljudtekniker.

Publiceringen fick hård kritik, bland annat från experter på att tolka ljud som menade att man varken kunde slå fast att det var mördaren som skrek eller vad personen skrek.

Enligt polisens utredning motiverades massakern inte av rasism, och offren var slumpmässigt valda på plats. TV4 Nyheterna har dock stått fast vid sin publicering.

Tolvdagarskriget – USA ingrep mot Iran

När Gazakriget inleddes fann sig Israel stå mot en allians bestående av en rad terrorgrupper som alla fick stöd av Iran: Hamas och andra palestinska terrorgrupper som Islamiska Jihad med bas i Gaza, Hizbollah med bas i Libanon och Syrien, samt Houthi-rörelsen med bas i Jemen.

Efter att ha i det närmaste utplånat ledarskapen för Hizbollah och Hamas tog Israel i juni itu med terrorgruppernas främsta stödjare den iranska regimen. Kriget mellan länderna kom att bli känt som tolvdagarskriget, då det pågick i tolv dagar, från den 13 till den 24 juni.

Israelisk billboard hyllar USA:s president Donald Trump efter den amerikanska bombningen av iranska kärnanläggningar. Bild: AP Photo/Bernat Armangue.

Länderna hade utväxlat missiler vid flera tillfällen under föregående år, då Israel orsakat det iranska luftvärnet stora skador. Detta bidrog sannolikt till att tolvdagarskriget blev en stor militär framgång för Israel, vars flygvapen i princip kunde operera obehindrat.

Däremot rådde israelerna inte på de iranska kärnanläggningarna i Fordow, Natanz och Isfahan, vilka USA angrep med så kallade ”bunker buster”-bomber den 22 juni. Två dagar senare utlystes eld upphör.

Mordet på Charlie Kirk

Strax efter lunch lokal tid den 10 september sköts högerdebattören och författaren Charlie Kirk till döds under ett evenemang anordnat av hans organisation Turning Point USA på Utah Valley University i delstaten Utah. 33 timmar efter mordet överlämnade sig den misstänkte mördaren Tyler Robinson till polis.

Robinson växte upp i en mormonsk familj med konservativa värderingar men ska enligt uppgifter från släkt och vänner ha blivit vänster under senare år, och uppges ha kritiserat Kirk på en familjemiddag. Några kopplingar mellan Robinson och vänsterradikala grupper har emellertid inte hittats.

Charlie Kirk strax innan han blev mördad. Bild: Tess Crowley/The Deseret News via AP

Mordet har blivit föremål för en rad konspirationsteorier, bland annat från den ryska regimen, som utan större framgång försökte sprida uppgifter om att mordet hade en ukrainsk koppling.

Konspirationsteorier om att Israel var inblandade i dådet har haft större framgång då de spridit av inflytelserika profiler som Tucker Carlson och Candace Owens, där den senare även anklagat Frankrike, Egypten, delstaten Utah, den federala regeringen och Kirks egen organisation Turning Point USA för inblandning i mordet.

Owens har emellertid fått hård kritik, inklusive från andra kontroversiella profiler som Alex Jones och Nick Fuentes.

Gretas äventyr i Medelhavet

Kort efter att Hamas och andra terrorgruppers terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 och Gazakrigets inledning gick den svenska kändis-aktivisten Greta Thunberg ut med sitt stöd till Palestina, och blev snabbt en av de mest omskrivna pro-palestinska aktivisterna globalt.

I juni i år begav sig Greta Thunberg och flera andra aktivister på en seglats till Gaza på båten Madleen, enligt egen uppgift för att förmedla nödhjälp till den palestinska befolkningen.

Båten bordades av Israels försvarsmakt IDF den 9 juni omkring 18 mil från Gaza. Thunberg och övriga aktivister dumpade ett antal datorer och telefoner i havet vid bordningen.

Greta Thunberg anländer till Eleftherios Venizelos internationella flygplats i Athen efter att ha deporterats från Israel. Bild: AP Photo/Petros Giannakouris

I slutet av augusti var det dags igen, den här gången med en flotta på över femundra båtar organiserade av Global Sumud Flotilla, som tog sig över Medelhavet i maklig takt under september månad.

Under färden uppstod emellertid interna strider kring en grupp tunisiska HBTQ-akvister som anslut till flottan i den tunisiska hamnstaden Bizerte – till flera muslimska deltagares förskräckelse.

– Vi blev förda bakom ljuset om vissa deltagare i flottans förtrupp. Jag anklagar organisatörerna för att ha dolt denna aspekt för oss, sade Gazaflottans tunisiska koordinator Khaled Boujemaa i en film postad på sociala medier.

”Jag vägrar acceptera att min son ska erbjudas könsbyte i skolan” skriev flott-aktivisten Mariem Meftah, som anklagade HBTQ-aktivister för att ”utnyttja” den propalestinska saken vilken hon menade är ”helig för oss muslimer”.

I samband med bråket lämnade Greta Thunberg styrelsen för Global Sumud Flotilla, enligt italienska Il Manifesto på grund av missnöje med att det var ”för mycket fokus på interna angelägenheter”.

Den 1 oktober bordades flottan av IDF, som grep omkring 450 aktivister, inklusive Thunberg. De gripna fördes till Ketziotfängelset i Negevöknen, och Thunberg deporterades den 6 oktober.

Vid hemkomsten till Sverige höll Greta och andra frisläppta svenska aktivister en pressträff på Sergels Torg där de anklagade israeliska myndigheter för bland annat för övergrepp och tortyr mot dem under tiden i fångeskap. Några bevis för anklagelserna har inte presenterats.