Aspling (SD): ”Problemet kommer bli större”

När Sverigedemokraterna presenterade sitt slutgiltiga valmanifest i Nyköping i förra veckan var ett av de nya förslagen ett ”Centrum mot Politisk Islam”. Partiledare Jimmie Åkesson sa då att centrumet ska utreda i vilken mån personer med islamistiska åsikter utgör ett hot mot Sverige.

– Vi gör inga såna undersökningar i Sverige, vi registrerar inte vilken tro människor har, och det kanske är bra. Men jag menar att det också är naivt att inte ta krafttag mot de islamistiska strömningar som finns, sa Åkesson enligt SVT.

Bulletin har talat med Ludvig Aspling, utrikespolitisk talesperson för SD, om vad förslaget innebär i praktiken.

Jämför med existerande myndighet

Enligt Aspling utgår förslaget från en problembild som partiet menar växer.

– Det här är dessutom en rörelse som det finns skäl att anta ökar, i och med att grogrunden ökar. Det är fler personer som är mottagliga för den här typen av budskap. Det ligger naturligtvis i Sveriges intresse att motverka det här, säger Aspling.

Han jämför det tänkta centrumet med Centrum mot våldsbejakande extremism, en myndighet som inrättades 2018.

– Det är alltså inte en brottsbekämpande myndighet, utan de gör andra saker. De har ett samordnande uppdrag, de ska främja förebyggande arbete i kommuner. En kommun som upplever att de har ett problem på det här området kan vända sig till myndigheten för att få stöd. De sysslar också med kunskapsspridande, det vill säga de författar material som ska förbättra kunskapsläget. Den här modellen, ungefär, skulle vi också vilja tillämpa vad det gäller just politisk islam, säger Aspling.

Enligt Aspling faller politisk islam till stor del utanför det befintliga centrumets ansvarsområde.

– Den största delen av politisk islam är ickevåldsam. Den våldsamma delen finns ju där, men den täcks in av nuvarande centrum. Men sen har du också den andra delen, som har samma målsättning, fast man vill genomföra det med demokratiska medel. Du har egentligen samma målsättning som terrororganisationer, men man vill använda demokratiska medel för att nå de målen, säger han.

Han förtydligar att det handlar om grupper som använder det demokratiska systemet utan att fullt ut respektera det.

– Det är inte så att de fullt ut respekterar demokratin så som den ser ut. Men man vill använda det systemet som vi har – för att avskaffa systemet som vi har.

Det handlar om att fylla en lucka som Centrum mot våldsbejakande extremism inte täcker i dagsläget.

– Centrum mot våldsbejakande extremism gör ju någonting annat. De sysslar ju bara med att motverka, förebygga organisationer som är våldsbejakande. Medan det här är ett bredare uppdrag som vi tycker borde finnas, säger han.

”Inte underrättelseverksamhet”

På frågan om det finns en risk att förslaget uppfattas som riktat mot en specifik grupp, eller att staten börjar kartlägga människors åsikter eller tro, svarar Aspling att centrumets uppdrag är riktat mot organisationer, inte individer.

– Det är riktat, ja. Men det behöver man inte göra, eftersom det handlar om att motverka organisationer. Staten behöver inte kartlägga en organisation som verkar i det öppna, säger Aspling.

Han drar paralleller till hur det befintliga centrumet arbetar i dag.

– Det är inte en organisation som sysslar med signalspaning eller underrättelseverksamhet eller någonting sådant, utan det är förebyggande arbete, informationsspridning, stöd till kommuner. Det är lite grann samma sak här. Så det handlar inte om underrättelseverksamhet eller något sådant, vilket då skulle innebära att man behandlar personuppgifter. Det här är någonting annat, säger han.

Ingen tidsplan ännu

Enligt Aspling finns i nuläget ingen fastställd tidsplan för när centrumet skulle kunna bli verklighet.

– Det måste ju föregås av en del planering. Exakt hur en tidsplan kan se ut är lite oklart, men det är definitivt någonting som vi vill göra under nästa mandatperiod, säger han.

Aspling menar att behovet av ett sådant centrum kommer att öka framöver.

– Vår spaning är att det här problemet kommer att bli större i framtiden om inte vi agerar. Vi kan ju redan idag se att det finns flera politiska partier som har tydliga antidemokratiska strömningar som växer. Och det kommer vi att se efter det här valet. Det är naturligt att Sverige försöker göra någonting, säger Aspling.