Hadzafolket är skickliga på att tillverka och jaga med pilbågar. En ny studie har undersökt hur väl deras pilbågsmakare förstår underliggande mekaniska orsakssamband. Resultaten tyder på att pilbågarnas design till viss del är kulturellt betingad och att utvecklingen av funktionell teknologi inte kräver full förståelse av orsakssamband.
Hadza är ett jägar-samlarfolk i norra Tanzania med en befolkning på ungefär 1 300 personer. Pilbågen är deras viktigaste jaktredskap och mer än 95 procent av alla män äger och använder regelbundet pilbågar. Dessa slits och går sönder och det har beräknats att en Hadzajägare under sin livstid i genomsnitt tillverkar fler än 100 pilbågar. Nästan alla Hadzapilbågar delar grundläggande designelement och än i dag är pilbågsjakt den främsta källan till protein för Hadzafolket.
En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology har undersökt förståelsen för mekaniska orsakssamband som är relevanta för pilbågstillverkning hos 64 pilbågsmakare bland Hadzafolket. Det visar sig att de förstår en del orsakssamband väl, men inte andra. Enligt forskarna är dessa resultat i sin tur av betydelse för vår förståelse av kulturell och teknologisk utveckling då de visar att funktionell och komplex teknologi inte kräver förståelse av orsakssamband.
Totalt ställde forskarna 13 frågor om olika mekaniska orsakssamband, som till exempel hur bågens form och längd påverkar en pils hastighet. Varje fråga hade två eller tre svarsalternativ. Över lag var pilbågsmakarnas svar statistiskt skilda från slumpen, det vill säga de svarade inte slumpmässigt på frågorna. För sju av frågorna svarade pilbågsmakarna oftare rätt än om de svarat slumpmässigt, för fem svarade de oftare fel, och för en fråga gick inte svaren att statistiskt skilja från slumpmässiga svar.
Läs även: Vissa symptom på posttraumatisk stress är universella, andra kulturella
Det visade sig också att pilbågsmakarna var sämre på att förstå orsakssamband som rörde mer fundamentala val av pilbågens design än frågor som hade mer med användningen av den färdiga bågen att göra. Ålder verkar däremot inte spela någon roll för mekanisk förståelse bland Hadza och inte heller dokumenterades några andra spår av systematiska skillnader i svaren mellan individer, även om detta skulle kunna bero på att studien inte hade tillräckligt många deltagare.
Enligt forskarna tyder resultaten på att nyckelelement i pilbågsdesignen hos Hadza är kulturellt betingad snarare än baserad på erfarenhet och mekanisk förståelse. Till exempel så är i princip alla Hadzapilbågar runda i genomskärning (sett ovanifrån efter ituskärning) och till formen böjda inåt mot skytten när bågen är ospänd. När pilbågsmakarna tillfrågades om varför deras bågar var runda i genomskärning svarade 85 procent antingen att ”det är Hadza-sättet” eller att ”de äldste har visat oss”.
Hela 87 procent av pilbågsmakarna trodde också att det var omöjligt att tillverka en funktionell pilbåge vars ändar (tekniskt sett lemmar) var rektangulära snarare än runda i genomskärning. Detta trots att det är en vanlig teknik som har flera fördelar. Likaså förstod pilbågsmakarna att en rakare pilbåge, allt annat lika, skjuter snabbare pilar än en böjd båge, men inte att en böjd båge med ändar böjda i motsatt riktning från resten av bågen kan utveckla ännu mer potentiell energi. Den sistnämnda typen av pilbågar är ganska allmänt känd bland Hadza, men används inte.
Forskarna betonar dock att de endast studerar ett begränsat antal orsakssamband som är relevanta för att kunna göra medvetna överväganden mellan olika egenskaper i pilbågstillverkningen. Svaren på frågorna säger därför inget om hur bra pilbågarna är. Mycket tyder på att Hadza är skickliga pilbågsjägare och att deras pilbågar är välanpassade till de material och bytesdjur som finns i deras närmiljö. Något som i sin tur tyder på att nyckelelement i pilbågsdesignen hos Hadzafolket har utvecklats och överförts genom evolutionära processer på kulturell nivå.
En kollektiv kultur kan med andra ord bidra till att skapa funktionell och komplex teknologi utan att individerna inom kulturen nödvändigtvis förstår hur och varför teknologin fungerar. Funktionella lösningar som uppstår över tid anammas av gruppen, förbättras och förs vidare till nästa generation. Å andra sidan kan kulturer också bidra till minskat experimenterande och i förlängningen kanske till hämmad teknologisk utveckling, något som svaren på frågorna om pilbågarnas form antyder.
Läs även: Nya rön: Kulturer och grupper påverkar individens andliga upplevelser
TEXT: Vetenskapsredaktionen
fakta
Pilbågen ett gammalt jaktvapen
- Den senaste forskningen tyder på att pilbågar kan ha använts i södra Afrika redan för 72 000 år sedan.
- En av de äldsta bevarade pilbågarna i världen är funnen i Holmegårds Mose, Danmark, och är cirka 9 000 år gammal.
- I Skandinavien omtalas samerna som skickliga pilbågsskyttar. Vissa samer använde pilbågar in på 1700-talet, men då framför allt till småviltsjakt. En del senare samiska pilbågar kan även ha använts som skidstavar.