I den senaste opinionsmätningen från Sifo gick Socialdemokraterna framåt med 2,2 procentenheter. Samtidigt fick högeroppositionen – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – tillsammans knappt hälften av väljarstödet. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren berättar för Bulletin varför oppositionen inte lyckas lyfta.

I den nämnda <a href="https://bulletin.nu/historiskt-daliga-siffror-for-mp-i-opinionsmatning-succ-for-s">Sifo-mätningen</a> ökade stödet för S från 28,9 procent i november till 31,1 procent i december. För M skedde det omvända. Partiet minskade från 21 till 20 procent. SD fick nästan lika mycket som M, 19,7 procent.

”Det är en katastrof när M får den frågan gång på gång – varför SD inte ska sitta med i regeringen.”

Stig-Björn Ljunggren: Därför lyfter inte högeroppositionen

En ny studie visar att områden i forna Sovjetunionen som ligger där det tidigare fanns arbetsläger med många politiska fångar är i snitt mer ekonomiskt framgångsrika än andra regioner.

Enligt en <a href="https://voxeu.org/article/enemies-people">färsk studie</a> skriven av forskarna Gerhard Toews, New Economic School i Moskva, och Pierre-Louis Vézina, King’s College London, så är de områden som under forna Sovjetunionen hade arbetsläger i närheten i dag mer ekonomiskt framgångsrika än andra regioner.

Ett Gulagläger i Birobidzjan, huvudstad i Judiska autonoma länet i Sibirien, 1954. Foto: AP/TT NYHETSBYRÅN

De politiska fångarna var mer välutbildade och spred sitt humankapital till senare generationer.

Stalinfångarnas kunskap gav framgångsrika ekonomier – flera generationer senare

Lise Tamm, chef för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, har blivit omplacerad, avslöjar SVT. Omplaceringen har väckt stark kritik inom Åklagarmyndigheten.

– Vi uttalar oss inte om personalfrågor. Vi har kommit överens om den här lösningen.

Lise Tamm år 2017. Foto: Claudio Bresciani/TT

Chefen för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet har blivit omplacerad.

Åklagaren Lise Tamm omplacerad – intern kritik mot beslutet

En eventuell folkomröstning i Örebro om så kallade ”superbussar” har lett till politiskt storbråk och anklagelser om jäv och sabotage. Nu ska namnunderskrifter räknas på nytt.

Den 7 december skulle kommunstyrelsen i Örebro ha fattat beslut om huruvida kommunen skulle gå vidare med en folkomröstning gällande så kallade ”superbussar”, eller mer formellt Bus rapid transit, BRT. Det handlar om långa bussar som bland annat har förtur i trafiken, egna filer och fler turer.

Peter Björk (S), överst, och Markus Allard (ÖrP), nederst. Foto: Privat/Örebropartiet/Pontus Lundahl/TT

En eventuell folkomröstning i Örebro om så kallade ”superbussar” har lett till politiskt storbråk.