EU nya penningtvättsregler innebär skärpta krav på bankernas kontroll av kundernas ekonomiska aktiviteter. Nu väntas AI och automatiserade system få en större roll i övervakningen – något som väcker frågor om personlig integritet, rättssäkerhet och risken för felaktiga misstankar.

Bankernas kontroll av kundernas pengar kan bli mer omfattande när EU:s nya gemensamma regelverk mot penningtvätt börjar tillämpas. Med hjälp av algoritmer, maskininlärning och artificiell intelligens ska finansiella aktörer kunna identifiera transaktioner och beteenden som bedöms som misstänkta. Henrik Alexandersson på sajten <a href="https://femtejuli.se/2026/10/20/efter-chat-control-kommer-bank-control/" target="_blank" rel="noopener">Femte juli</a> varnar för att utvecklingen kan leda till ett system där även personer som inte misstänks för något brott får sina ekonomiska aktiviteter föremål för omfattande granskning. EU:s penningtvättsregler innebär redan i dag att banker måste övervaka transaktioner och rapportera misstankar om penningtvätt och finansiering av terrorism. Om en transaktions ursprung eller syfte inte kan förklaras tillräckligt väl kan banken begära ytterligare dokumentation och i vissa fall avstå från att genomföra transaktionen.

Expert varnar för utvecklingen · Jämför med Chat Control

Ny EU-reglering kan ge AI större insyn i bankkunders transaktioner

USA justitiedepartement inför ett nytt belöningsprogram för personer som avslöjar bedrägerier med offentliga medel. Vid presentationen i Vita huset den 20 oktober fick Youtube-profilen Nick Shirley en check på 10 000 dollar efter sin uppmärksammade granskning av misstänkta bidragsbedrägerier i Minnesota.

Det nya programmet, <a href="https://www.justice.gov/opa/pr/justice-department-announces-innovative-whistleblower-rewards-program-combat-fraud" target="_blank" rel="noopener">Fraud Whistleblower Incentive Program</a>, ska göra det mer lönsamt att lämna uppgifter som leder till åtal för bedrägerier mot amerikanska myndigheter. Enligt justitiedepartementet kan den som lämnar information som leder till brottsåtal få mellan 10 000 och 30 000 dollar, motsvarande omkring 90 000–270 000 kronor. Programmet administreras av justitiedepartementets särskilda bedrägerienhet och finansieras med ett åtagande på 25 miljoner dollar från finansdepartementet. Det omfattar bland annat bedrägerier inom sjukvård, barnomsorg, arbetslöshetsersättning, bostadsstöd och andra offentliga bidragsprogram. Till skillnad från flera befintliga belöningssystem ska ersättning kunna betalas ut redan efter att åtal väckts i stället för att myndigheterna först måste avsluta hela rättsprocessen.

Kommer efter flera avslöjanden i Minnesota

Trump lanserar belöningsprogram mot bedrägerier

Mannen var anställd på ett äldreboende och döms nu för sexuellt övergrepp till ett års fängelse. Han ska också betala ett skadestånd på drygt 70 000 kronor.

Det var den 23 december 2025 som händelsen inträffade på ett äldreboende i Vännäs kommun. Mannen arbetade där som vårdare och skulle hjälpa kvinnan, som har Alzheimers, med hennes personliga hygien. Kvinnan berättar i förhör att mannen tog fram en rakhyvel och påstod att hon var smutsig och behövde rakas. Trots att hon skrek nej och sa att han skulle sluta fortsatte han. Efteråt hade hon ont i underlivet och var rädd för att något liknande skulle hända igen. En sjuksköterska på boendet uppmärksammade vad som pågick när hon hörde ljud från kvinnans rum. När hon gick in i badrummet såg hon mannen raka kvinnans underliv. Kvinnan sa då att hon inte ville bli rakad och att det gjorde ont. Sjuksköterskan kunde konstatera att underlivet var helt rakat.

Jobbade på äldreboende · Fortsatte trots kvinnans protester

Rakade äldre kvinnas underliv mot hennes vilja – vårdare döms

Luftvärnsregementet i Halmstad etablerar en ny enhet på Gotland sommaren 2027. Satsningen ska öka utbildningen av luftvärnssoldater och stärka förmågan att försvara ön mot hot från luften.

Från den 1 juli 2027 ska Luftvärnsregementet, Lv 6, etablera ett detachement på Gotland. Uppdraget kommer från Arméstaben och är en del av Försvarsmaktens utbyggnad av luftvärnet i Sverige. Bakgrunden är det växande behovet av luftvärnsförmåga och Gotlands strategiska betydelse för försvaret av Östersjöregionen. Genom att utbilda värnpliktiga på fler platser vill armén öka tillgången på personal med luftvärnskompetens. – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet, säger arméchef Johan Pekkari.

”Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu”