Förslag om tillståndsplikt för privata vårdgivare ska göra det svårare för oseriösa aktörer att etablera sig och utnyttja offentligt finansierad vård. Bakgrunden är en välfärdssektor där felaktiga utbetalningar, bedrägerier och organiserad brottslighet innebär stora kostnader för samhället.

En central fråga är hur myndigheterna ska kunna stoppa företag som använder vårdverksamheter för att komma åt skattemedel samtidigt som seriösa vårdgivare ska kunna fortsätta bedriva verksamhet utan onödiga hinder. Välfärdsbrottslighet kan handla om allt från systematiska felaktiga ersättningskrav till avancerade upplägg där bolag används för att lura till sig offentliga medel. I vissa fall finns kopplingar till kriminella nätverk och personer som utnyttjar välfärdssystemens kontrollbrister. Det nya förslaget presenteras i den statliga utredningen Stärkt patientsäkerhet och ökad motståndskraft (SOU 2026:61) som överlämnades till regeringen den 9 oktober. Utredningen föreslår att privata vårdgivare ska behöva tillstånd för att bedriva hälso- och sjukvård eller estetisk verksamhet.

Så vill Ivo stoppa välfärdsbrott

EU:s nya långtidsbudget kan innebära en kraftig höjning av Sveriges medlemsavgift. Men Irlands försök att få fram en kompromiss inför veckans toppmöte går inte tillräckligt långt, anser regeringen. Samtidigt står EU-länderna långt ifrån varandra om hur unionens pengar ska användas.

<div>
 Sverige avvisar det senaste kompromissförslaget om EU långtidsbudget för åren 2028–2034. Trots att Irland, som för närvarande leder arbetet i ministerrådet, föreslår att budgeten ska minskas med åtta procent jämfört med EU-kommissionens ursprungliga plan anser den svenska regeringen att utgifterna fortfarande är alldeles för höga.
</div> <div>
 ”Det nya förhandlingsbudet för EU-budgeten är fortfarande orimligt. Sverige kommer driva på för ytterligare nedskärningar. Dagens förslag skulle innebära en orimlig höjning av Sveriges EU-avgift och vi är därför långt ifrån en överenskommelse. Regeringen värnar svenska skattebetalares pengar och kommer ta strid för att hålla nere EU-avgiften. EU behöver en bättre budget, inte en större”, <a href="https://x.com/Rosencrantz_J/status/2108857454549254589" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> EU-minister Jessica Rosencrantz (M) på X.
</div> <div>
 Förslaget kommer inför EU-ländernas toppmöte den 15–16 oktober, där stats- och regeringscheferna ska diskutera budgetramen. Målet är att nå en överenskommelse före årsskiftet men samtliga 27 medlemsländer måste godkänna uppgörelsen.
</div>

Jessica Rosencrantz. Foto: Pixabay / Karl.opdal1, CC BY-SA 4.0

Sveriges avgift kan höjas dramatiskt · ”Fortfarande orimligt”

Regeringen sågar förslag till kompromiss om EU-budget

Ett slopat karensavdrag riskerar att öka korttidsfrånvaron och pressa småföretag med små personalmarginaler. Över 2 000 företagare har skrivit under ett upprop för att behålla dagens regler och varnar för att osäkerheten kan bromsa nyanställningar.

Alexander Wallin, som driver växtodlingsföretaget Solgården utanför Trelleborg tillsammans med sin svåger, hör till dem som oroas över utvecklingen. Företaget har omkring 15 heltidsanställda och ytterligare 10–15 säsongsarbetare. Verksamheten kräver daglig skötsel av växterna och snabba leveranser, vilket gör den känslig för plötslig personalfrånvaro. Wallin säger till <a href="https://www.tn.se/arbetsmarknad/49573/over-2-000-foretagare-slar-larm-skulle-tanka-en-gang-extra-innan-jag-anstallde/" target="_blank" rel="noopener">Tidningen Näringslivet</a> att han befarar att ett slopat karensavdrag skulle göra korta sjukperioder vanligare. För ett mindre företag kan frånvaro få direkta konsekvenser för produktionen samtidigt som arbetsgivaren måste betala för att lösa bemanningen. Följden kan bli högre priser och en mer försiktig inställning till nyanställningar. Även hotellbranschen varnar för konsekvenserna. Katarina Lindahl, hotellchef på Hotell Lappland i Lycksele, pekar på svårigheten att ersätta personal med kort varsel. Gäster ska tas emot, rum städas och restaurangen hållas igång även när medarbetare är frånvarande. Företaget kan därför behöva kalla in ersättare eller låta den befintliga personalen täcka upp.

Vill behålla dagens regler · Varnar för flera negativa konsekvenser

Företagare slår larm om effekterna av slopat karensavdrag

I rapporteringen påstås det handla om upprörda studenter som kräver bättre villkor, men bland ungdomarna själva är det få som uppger att de är ute på gatorna på grund av skolorna.

Bakgrunden påstås vara missnöje med skolornas skick, personalbrist och oro för utbildningens framtid. Företrädare för vänstern lyfter fram nedskärningar, sociala orättvisor och polisens agerande som förklaringar till protesterna. Regeringen och högern betonar i stället ordning, individuellt ansvar och behovet av att ingripa mot grupper som utnyttjar demonstrationer för att angripa myndigheter. Marine Le Pen, ledande företrädare för nationalkonservativa Rassemblement National, har kritiserat den radikala vänstern för att bidra till ett politiskt klimat där konfrontation och våld normaliseras.

Påstås handla om missnöjda studenter · Bilderna vittnar om något annat