Det nya Nobel Center i Stockholm är en modernistisk monstrositet, som riskerar att förfula vår huvudstad i århundraden om det tillåts att byggas. Men hur kan det gå så fel? Arkitekt Bengt Hellborg svarar.

Det nya förslaget till Nobel Center väcker en gammal fråga som följt mig genom hela mitt yrkesliv: Varför bygger vi fult? Efter 70 år som arkitekt kan jag säga att svaret inte handlar om brist på teknik, resurser eller kompetens. Det handlar om något mycket djupare – om förlusten av känsla, mod och respekt för människans inre behov.

Det ser ut som en stabil och svårförstörd byggnad – tyvärr. Foto: Anders Wiklund/TT

Återupprätta arkitekturens mänskliga dimension

DEBATT: Låt inte Nobel Center blir ännu ett monument över vår rädsla

Vi lever i massinvandringens tid, och med tanke på hur dåligt integrationsprocessen fungerar lär vi göra det i många decennier till. Vem ska ta ansvaret för detta haveri? Det frågar sig Björn Schaerström.

”Dum och extrem politik” säger Luf-ordförande Anton Holmlund (<a href="https://www.svd.se/a/5pn2Km/kritik-mot-forssell-en-dum-och-extrem-politik">SvD 7/2</a>) om utvisningar av ”tonåringar som jobbar” och andra som kommer i kläm i uppstyrningen av och de mycket svåra försöken att få till förändring i den lagstiftning som styr den vildvuxna migrationspolitiken. Vi har anledning att fråga oss på vilken politik Holmlunds uttalande passar bäst.

Det nya Sverige. Foto: Johan Nilsson / TT

Vi öppnade våra hjärtan. Och plånböcker.

DEBATT: Vilka ”vi” är det som misslyckats med integrationen?

Vissa påstår att det finns parallella verkligheter. I en av dessa har kanske Sverige fått massinvandring från Ryssland snarare än Mellanöstern. Hur skulle detta se ut? John Guslén spekulerar.

Med start tidigt 00-tal, och med en eskalering från mitten av 10-talet då den onda vita västerländska mannen provocerade fram kriget i Ukraina, har miljontals flytt Putins Ryssland till Väst. Hundratusentals av dem till Sverige, som är en humanitär stormakt och inte bygger några murar. Den absoluta majoriteten är män, men vi antar att kvinnorna och barnen kommer senare.

Mångkulturens välsignelser. Foto: Loraine, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Skulle vi vara lika toleranta mot putinister som islamister?

DEBATT: Migrationen – rapport från en alternativ verklighet

En statlig utredning förespråkar att bygga vidare på riktade skatteincitament för forskning och utveckling. Ambitionen är begriplig, men lösningen angriper inte kärnproblemet för svensk ekonomi – att det är dyrt att anställa. Detta skriver Michael Merdoyo.

I januari 2026 presenterades det nya förslaget om skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2026:1). Förslagen innebär selektiva lättnader kopplade till lönekostnader för personal som definieras som FoU-verksam. Det förutsätter detaljerade avgränsningar, dokumentation och efterhandskontroller, inte minst eftersom definitionen och tillämpningen av vad som utgör FoU i praktiken är svårtolkad. Erfarenheten visar att dessa gränsdragningar är både rättsosäkra och administrativt kostsamma – för företag såväl som myndigheter.

Forskning och utveckling (FoU) i all ära, men Sverige har mer grundläggande problem. Foto: Tim Aro/TT

Den nya ekonomiska strategin behandlar bara symptom