Det är bortkastat att rösta på något av småpartierna, eftersom de ändå inte tar sig förbi fyraprocentsspärren och in i riksdagen. Eller? Valsamverkan är lösningen, skriver Hans Jensevik.

Kära Gustav Kasselstrand (AfS), Daniel Sonesson (MED), Gustaf Rydelius (MoD), Elsa Widding (Ambition Sverige), Markus Allard (Örebropartiet) och ni andra ledare för Sveriges uppstickarpartier.

Det krävs samarbete för att storma riksdagens portar. Foto: Holger Ellgaard, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia foundation

DEBATT: Valsamverkan –Så krossar uppstickarna fyraprocentsspärren

De nya matbuden syns överallt, vilket betyder att konsekvenserna också gör det. Tyvärr ignorerar vi trafikproblem, dålig hygien och halvillegala arbetsvilkor, skriver Fredrik Svensson.

Matleveranser via appar som Foodora, Wolt och Uber Eats har på bara några år blivit en självklar del av vardagen i svenska städer. Med några knapptryckningar får vi middagen levererad till dörren på 20–30 minuter. Bekvämt, javisst. Men konsekvenserna är långt mer allvarliga än många vill erkänna: trafiksäkerhet hotas, hygien komprometteras och (V)issa(S) värderingar utsätts för en skoningslös spegel.

Djingis Khans efterträdare? Foto: Janerik Henriksson/TT

Hemleveransernas kostnad i trafiksäkerhet, hygien och moral

DEBATT: När trottoarer blir motorvägar

Alltför många högersvenskar sneglar med beundran på Polen och Ungern, länder med starka ledare, manliga män och sunda nationalistiska värderingar. Det är frestande att glömma att ländernas framgång finansieras av EU-pengar, skriver Axel Otterberg.

Polen och Ungern har utvecklats tack vare EU och västerländskt kapital, inte genom någon egen nationalistiskt skapad ekonomi. EU:s fonder, lån och investeringar har byggt motorvägar, broar, infrastruktur, utbildning och stora delar av tech-sektorn. Utan detta stöd skulle båda länderna ligga betydligt närmare Balkan än Centraleuropa.

Polen har kommit långt – tack vare EU. Foto: Emptywords, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia foundation

Det är inte nationalism, utan EU-bidrag som byggt länderna

DEBATT: Polen och Ungern är INTE föredömen

Hur hemskt något än är så finns det alltid en ljusglimt. När livet slås i spillror av rättsövergrepp kan man i det hitta gemenskap och ny mening. Detta skriver Nina Hamilton från Nätverket Mannaminne.

Jag önskar att min son sluppit allt. Men jag kan ändå känna en märklig tacksamhet.

”Varje dag önskar jag fortfarande att min son aldrig behövt gå igenom detta. Varje dag önskar jag att han och alla de andra sluppit skammen, isoleringen, stämpeln och det psykiska trauma som följer av att dömas för något man inte gjort.” Foto: Martina Holmberg / TT

Nätverket Mannaminne kämpar för rättssäkerhet i sexualbrottsmål