Justin Biebers oväntade lovsång under VM-finalens halvtidsshow väckte starka reaktioner. Men bakom protesterna på sociala medier döljer sig en större fråga om synd, skam och möjligheten till upprättelse, skriver Daniel Alm.

Världen höll andan under den historiska VM-finalen i USA. Men det var inte bara dramatiken på planen som dröjde sig kvar i medvetandet. Det var också pausunderhållningen, den första av sitt slag i fotbolls-VM, som förvandlade sportarenan till en spegel för vår tids existentiella strider. När K-popens intensiva takter plötsligt tystnade och Justin Bieber klev fram, ensam med sin gitarr för att sjunga den avskalade lovsången Everything Hallelujah, hände något som lät höras om sig.

Justin Biebers halvtidsframträdande under VM-finalen blev startskottet för en krönika om nåd, skuld och den andra chansen. Foto: FIFA/YouTube/Privat

När popikonen predikar det kyrkan glömt bort: Om synd, nåd och halvtidens teologi

Alm: Everything Hallelujah

Sjuksköterskeuniformer i demonstrationståg och poliser som inte får bära uniform i Pride. Daniel Alm ser en växande spänning kring hur samhällets mest förtroendebärande symboler används, och ibland skyddas, i det offentliga rummet.

Det finns en politisk estetik som just nu breder ut sig. Den är effektiv och medialt slagkraftig, men också problematisk. Den bygger på att låna auktoritet från institutioner vi är beroende av: vården, rättsstaten, även kyrkan, och använda deras symboler för att förstärka ett budskap som i grunden är politiskt.

Daniel Alm menar att vårdens uniformer inte bör användas som politisk rekvisita, oavsett budskap. Foto: Skärmdump via TikTok/Privat

Institutionernas symboler lånas ut till politiken – på bekostnad av deras trovärdighet

Alm: När institutionerna blir politisk rekvisita

Daniel Alm resonerar om begrepp och anklagelser om antisemitism i spåren av den nyutkomna boken Sista brevet till Hitler om Lewi Pethrus.

Med stigande besvikelse läste jag Sista brevet till Hitler. Inte för att ämnet saknar allvar, utan för att det behandlas med en försåtlighet som gör anspråk på att vara något det inte är. Jag har efterfrågat en utredning hos pingströrelsen i spåren av Tomas Poletti Lundström och Markus Lundström, <a href="https://www.dn.se/kultur/daniel-alm-pingstrorelsen-borde-ha-kant-till-lewi-pethrus-band-till-nazismen/">redan för två år sedan</a>. Frågorna i materialet är allvarliga och behöver besvaras.

Daniel Alm om ”Det sista brevet till Hitler” • Bok om Lewi Pethrus

En tvåbokslösning hade varit att föredra

På en regnig division 5-plan i Årjäng hörs något som kan saknas i miljardfotbollen. I en tid när VM-biljetter säljs som lyxvaror och spelare reduceras till insatser i ett globalt spel, avgörs fotbollens värde fortfarande i ögonblicket efter ett missat mål, skriver Daniel Alm.

Det är fredagskväll på Tingevi. Årjängs IF tar emot IF Örnen i division 5 västra. Himlen hänger lågt, ett stilla duggregn faller över planen. Grindarna står öppna, i Årjäng kostar fotboll ingenting. Ett femtiotal personer har samlats. Några barn försöker få till en hejaklack från kortsidan. Högtalarna spelar svenska dängor, men överröstas stundtals av basen från ett party på andra sidan gatan.

Daniel Alm. På en regnig division 5-plan avgörs fotbollens värde i ögonblicket efter en miss. (Genrebild) Foto: Alberto Frías/Unsplash