Veckan före jul kom regeringens handlingsplan mot segregation. Regeringen vill nu kalla förorten ”ett område med socioekonomiska utmaningar”. I handlingsplanen sägs i övrigt samma sak som sagts i femtio år, skriver Lars Åberg, senior reporter på Bulletin.&nbsp;

KRÖNIKA. Många vill ha förutsägbarhet i tillvaron; om de inte kan lita på att saker och ting kommer att fungera ungefär likadant i morgon som de gjorde i går uppstår nervositet och oro. Därför kan det kännas tryggt att veta att fjolårets sociala problem även i år kommer att mötas med samma gamla lösningar.

Om man år efter år ordinerar samma verkningslösa medicin blir man inte av med bekymren.

Vi vet redan det mesta om förortens problem – utom vad man kan göra åt dem

<h4>Sara Omar tog nyligen emot de danska bokhandlarnas pris för sin andra roman, ”Skyggedanseren”. Hennes första bok ”Dödstvätterskan" var en skoningslös uppgörelse med de patriarkaliska och hierarkiska strukturer hon växte upp med. I en intervju med Lars Åberg varnar hon för en mörk framtid om väst inte står upp för sina värderingar. “Jag åker runt och säger att vårt system inte längre duger”.</h4>

Sara Omar kastades från ingenstans rakt ut i strålkastarskenet när hon för tre&nbsp;år sedan gav ut sin första roman, Dødevaskeren (”Dödstvätterskan” på svenska). Det blev ett genombrott hos både recensenter och bokköpare, med&nbsp;översättningar och priser som följd, och medförde också att den danska debatten om religion och kultur konkretiserades:

Sara Omar fick nyligen de danska bokhandlarnas pris för sin roman Skyggedanseren. Foto: Les Kaner.

Med sina böcker om patriarkal religion och hedersförtryck har Sara Omar fått ett stort genombrott i Danmark.

Sara Omar: I Mellanöstern blir jag halshuggen för det jag skrivit

KRÖNIKA. När lim blir gammalt och trött börjar det släppa och det är kanske något liknande som har hänt med fogarna i detta vårt samhälle, som så länge berömt sig av hög tillit och förutsägbarhet.

Samhällets fogar släpper när några trängs medan andra isolerar sig.

Lars Åberg: Vi talar inte samma språk i coronans tid

Den Malmöbaserade imamen Salahuddin Barakat har blivit politikernas länk till den muslimska delen av stadens befolkning. Det har handlat om projekt för att komma åt den växande antisemitismen i staden eller hur unga ska hindras att radikaliseras. Resultatet har hittills varit rätt magert och Barakat själv balanserar på en tunn lina mellan sin egen religiösa övertygelse och det svenska sekulära samhällets ideal. &nbsp;

Imamen Salahuddin Barakat i Malmö har profilerat sig som en man i mitten, religiöst konservativ men motståndare till extremism. Han samarbetar med Malmö stad och den lokala judiska församlingen. Något formellt mandat att företräda muslimer i Malmö har han emellertid inte och hans inlägg på&nbsp;Facebook nyligen om Frankrike som&nbsp;”extrem och alltmer islamofob skurkstat”&nbsp;väckte sådan anstöt att han tog&nbsp;bort det. Sin ställning har han ändå lyckats behålla och det kan bero på att kommunen inte vet vem den annars ska samarbeta med eller att alternativet kanske skulle vara sämre.

Salahuddin Barakat, imam i Malmö. Foto: Emil Langvad / TT. 


Imamen i Malmö har hamnat i blåsväder, men får fortsatt stöd av politikerna.