KRÖNIKA. Vi kräver för mycket av livet och för lite av oss själva, skrev den amerikanske historikern Christopher Lasch 1979 i The culture of narcissism. Världen hade blivit flytande, hållbarheten hos varor och relationer förkortad. Det mesta runt omkring oss uppmuntrar enligt Lasch till eskapism och motverkar den ”moraliska realism”, som krävs för att vi människor ska kunna hantera begränsningarna i våra liv.

Förmodligen är det så att med aktiva medborgare får man mänskliga rättigheter på köpet, medan det är mer tveksamt om det omvända gäller.

Åberg: Utan gränser klarar sig varken människan eller samhället

KRÖNIKA. På 1980-talet någon gång skrev journalisten Alexander Cockburn en artikel om datorer, som väckte visst uppseende och ganska mycket munterhet. Bosatt i Kalifornien varnade han för att den digitala tekniken skulle kunna göra framtidens arkiv värdelösa eftersom man då inte kommer att kunna veta vilka handlingar som har manipulerats på vägen. Hur kan man vara säker på att det dokument man läser är originalet?

Redan när internet var nytt fanns farhågor för att den charmiga friheten skulle leda till trångsynthet och övervakning.

Åberg: Yttrandefriheten på nätet: ”Få kan resonera, alla kan känna”

”Ju mer det pratas om att saker och verksamheter måste vara hållbara – som en Hållbar socialtjänst&nbsp;– desto starkare förmedlas intrycket att de inte är det”, skriver Bulletins seniorreporter Lars Åberg som har läst förslaget till den nya socialtjänstlagen vars remisstid löper ut den 1 februari.&nbsp;

Det råder inte någon brist på sociala problem och ändå är det påtagligt tyst om den nya socialtjänstlag, som är på gång efter att ha utretts i tre års tid.

Margareta Winberg utsågs 2017 till särskild utredare över socialtjänstlagen. Foto: Noella Johansson/TT

Åberg: Den nya socialtjänstlagen innehåller många högtravande formuleringar och betydelselösa värdeord, men skjuter ansvaret vidare till andra.

Ekonomin går före individen i förslaget till ny socialtjänstlag

Åsiktsmarginalerna krymper inom medierna. En upphöjd journalist i dag kan vara paria i morgon efter att ett konformt drev upptäckt någon åsikt eller vinkel som inte passar sig. Vad är det egentligen frågan om och vad får det för konsekvenser undrar Lars Åberg, författare och senior reporter på Bulletin.

KRÖNIKA. Hos journalistiken sipprar nostalgin allt som oftast fram; det kan ha att göra med teknikskiftena, men också med självbilden.

"Det var inte alltid bättre förr, det var bara inte som nu", skriver Lars Åberg. Foto: Helena Landstedt/TT. 

Självständighet uppskattas inte längre på alla redaktioner.