Om man begår övergrepp mot barn och kommer undan nästan utan straff – vad har vi då för samhälle? Det frågar sig Patrik Jensen-Sahlström, förundersökningsledare hos Stockholmspolisens grooming-grupp.

Sexuella övergrepp mot barn ger ofta bara bötesstraff. Patrik Jensen-Sahlström, förundersökningsledare hos Stockholmspolisens grooming-grupp, vill se fängelse som påföljd och säger att han är förfärad över hur låga straffen kan bli.

Nätet har blivit en plats där pedofiler kan söka kontakter på ett annat sätt än tidigare. Foto: Bertil Ericson/TT.

Lägsta straffet för sexualbrott mot barn bör vara ett års fängelse, anser Stockholmspolisens utredare.

Polisens utredare: ”Hyckleri med böter för övergrepp mot barn”

Identitetspolitiken och dess separatism är en selfiekultur. Något som inte minst visar sig i de separatistiskas ointresse för andra underrepresenterade grupper. Och den bygger på att omgivningen blir ängslig för att framstå som fördomsfull, skriver Lars Åberg.

När det i centrala Malmö öppnas en kommunal fritidsgård för ”tjejer och icke-binära” blir det ännu en påminnelse om att vi inte ska tro att vi har särskilt mycket gemensamt.

Att sikta på det gemensamma är inte längre tidens melodi. Bild: Heinrich Menu von Minutoli, Public Domain.

Sekter kan vara tecken på ett öppet, tillåtande samhälle, men problem uppstår om de skadar sina medlemmar.

Lars Åberg: Skördetid för sekterna när identitetspolitiken styr

I Sverige pågår en gradvis upplösning av samhällskontraktet. Men finns det ett alternativ till fler poliser? Det uppenbara svaret borde vara: färre brottslingar, färre som bär sig illa åt, skriver Lars Åberg.

Varför behövs fler poliser?

Lars Åberg är krönikör i Bulletin. Foto: Lars Strandberg.

Alltför sällan ställs frågan varför samhället har tillåtits bli sådant att endast fler poliser kan rädda det.

Lars Åberg: Räcker det med fler poliser?

Ayaan Hirsi Ali är i sin nya bok kritisk till svensk undfallenhet mot reaktionära värderingar. Men hon som borde vara en feministisk ikon betraktas fortfarande som fel sorts debattör, skriver Lars Åberg.

I ett mindre överhettat identitetspolitiskt klimat borde Ayaan Hirsi Ali ha välkomnats av vänstern och av dem som kallar sig feminister.

Ayaan Hirsi Ali och Lars Åberg i Stockholm häromåret. Foto: Privat

När de somaliska ungdomarna fick höra namnet Ayaan Hirsi Ali var det som om djävulen förts på tal.