”Egypten betraktar inte Iran som en fiende. Tvärtom har Kairo under det senaste decenniet successivt byggt ut sina kommunikationskanaler med Teheran” skriver Mohamed Saad Khiralla.

I slutet av min förra artikel lämnade jag läsaren med en fråga: Hur skulle Egypten reagera på att en vital anläggning på egyptiskt territorium hade angripits, mot bakgrund av de indikationer som pekade ut Iran?

Bild från mötet mellan president Abdel Fattah al-Sisi och Irans president Masoud Pezeshkian i Doha 2025. Bild: Faksimil Facebook

”Tvärtom har Kairo under det senaste decenniet successivt byggt ut sina kommunikationskanaler med Teheran”

Khiralla: Egypten betraktar inte Iran som en fiende

På onsdagen den 29 juli 2026 inträffade en mycket allvarlig händelse i den egyptiska hamnen Damietta, när en drönare träffade ett fartyg för lagring och återförgasning av flytande naturgas (LNG), varefter elden spred sig till ytterligare ett fartyg som låg förtöjt i närheten.

Det handlade inte bara om en vanlig brand i en hamnanläggning, vilket det först verkade vara, utan om en säkerhetspolitiskt mycket betydelsefull händelse. Ett av de skadade fartygen, Energos Winter, ägs av ett amerikanskt företag, och attacken ägde rum på egyptiskt territorium och vid en anläggning som är direkt kopplad till Egyptens och regionens energisäkerhet.

Khiralla: Har Egypten dragits in i det iransk-amerikanska kriget?

I den avslutande delen granskas hur inflytelserika religiösa auktoriteter behandlar frågan om att slå en trotsig hustru, från al-Azhars ledare till predikanten al-Shaarawi. Slutsatsen lämnas till läsaren, skriver Mohamed Saad Khiralla.

Denna text är den andra och sista av två delar i serien ”Kvinnor bakom heliga murar”.

Al-Azhar i Kairo beskrivs ofta som sunnimuslimsk världens främsta religiösa auktoritet. Mohamed Saad Khiralla granskar hur institutionens ledare behandlat frågan om att slå en trotsig hustru. Foto: Privat/© Vyacheslav Argenberg, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Från al-Azhars ledare till Shaarawi: så motiveras slaget mot hustrun

Saad Khiralla: Så svarar de religiösa auktoriteterna om kvinnan

Påståendet om ”hedrandet av kvinnan i islam” upprepas ständigt i den arabiska och muslimska världen. I första delen av två prövas det mot åtta av de mest centrala texterna, utan slagord, skriver Mohamed Saad Khiralla.

Denna text är den första av två delar i serien ”Kvinnor bakom heliga murar”.

Mohamed Saad Khiralla går igenom koranverser och hadither om kvinnans ställning, och prövar hur väl de stämmer med talet om hedrandet av kvinnan i islam. Foto: Privat/Pexels

Åtta texter som sällan nämns när islam sägs hedra kvinnan