Efter att oljeledningen ”Druzhba” skadades har relationerna mellan Ukraina och Ungern urspårat totalt. Zelenskyjs hot att läcka Orbáns ”adress” till ukrainska militären möttes av ungersk besklagtagning av guld och pengar för miljontals euro. Medan konflikten delvis drivs av Ungerns kommande val är det vanliga medborgare som betalar priset.

Relationerna mellan Ukraina och Ungern har under alla de senaste åren utvecklats extremt motsägelsefullt. Å ena sidan förblir länderna grannar, ekonomiska partner och deltagare i det gemensamma europeiska säkerhetssystemet. Å andra sidan åtföljs de politiska kontakterna ständigt av konflikter, ömsesidiga anklagelser och diplomatiska skandaler. Periodiska spänningar har blivit ett vanligt inslag i de bilaterala relationerna.

Fotokollage: Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: Bor Slana/ST, 2022 och Ukrainas presidentkansli 2025 (public domain)

Vad ligger bakom det öppna grälet mellan Ukrainas och Ungerns ledare?

Grannfejden: Ukraina och Ungern i öppen konflikt

Kriget i Mellanöstern har på bara några veckor förvandlats från en regional konflikt till en global kris — med stigande bränslepriser, skärpt konkurrens om västliga vapen och ett internationellt fokus som alltmer riktas bort från Kiev. För ett land som redan kämpar för sin överlevnad kan varje omfördelad robot och varje bortvänd politikerblick få ödesdigra konsekvenser. Och ingen gynnas mer av det än Moskva.

Eskaleringen kring Iran blev en händelse som mycket snabbt överskred den regionala dagordningen och fick global betydelse. I den moderna världen påverkar varje stort krig nästan omedelbart ekonomiska, politiska och militära processer i många andra delar av världen. Ukraina, som redan i över fyra år befunnit sig i ett fullskaligt krig med Ryssland, visade sig vara ett av de länder för vilka Mellanösternkrisen har både direkta och indirekta konsekvenser.

Ett MIM-101 Patriot-luftvärnsrobotsystem på hemlig ort i sydvästra Asien den 29 augusti 2009. Patriotluftvärnsrobotsystem och nya robotar till dem är en av de kritiska komponenterna i det ukrainska luftförsvaret som det långsiktigt kan bli global brist på vid ett långvarigt krig i Mellanöstern. Foto: Robert Barney, U.S. Air Force, public domain

När världens blickar riktas mot Persiska viken hamnar Ukraina i skuggan. Vad kan detta innebära?

Så påverkar Irankriget Ukraina

När ryska fiberoptiska drönare för första gången nått Charkiv avslöjas en farlig blind fläck i det ukrainska luftförsvaret: drönare styrda via optisk kabel är immuna mot elektronisk störning – och det förändrar krigets teknologiska logik i grunden.

Nyheten om att en rysk drönare styrd via fiberoptisk kabel nyligen för första gången nått staden Charkiv har inte bara militär utan även strategisk betydelse. Det är inte bara ytterligare ett angrepp mot en stad nära frontlinjen. Det är en signal om en kvalitativ förändring av krigets verktyg – en övergång till en ny teknologisk fas där klassiska försvarsmetoder gradvis förlorar sin effektivitet.

En tidig rysk drönarmodell som styrs via fiberoptisk kabel. Fotokälla: Telegram, april 2025 

Är små ryska drönare som inte går att störa ut den nya vardagen flera mil bakom fronten?

Drönare med fiberoptik: krigets nya teknologiska fas och utmaningen för Charkiv

På fyraårsdagen av invasionen av Ukraina valde Moskva att fira på sitt sätt — med kärnvapenhot. Utan bevis anklagades London och Paris för att planera kärnvapenöverföring till Kyiv. Hotet avfärdades omedelbart som nonsens. Men vad vill Kreml egentligen uppnå — och vem lyssnar?

Den 24 februari 2026, den dag världen mindes fyraårsdagen av det fullskaliga kriget i Ukraina, valde Moskva ett högst specifikt sätt att högtidlighålliga datumet. Kreml lanserade plötsligt en massiv kampanj av kärnvapenutpressning och anklagade London och Paris för att förbereda en överlåtelse av kärnvapen till Kiev.

En rysk inkterkontinental RT-2PM2 Topol-M-kärnvapenrobot deltar på det ryska firandet av segern i andra världskriget den 9 maj 2023. Foto: kremlin.ru

Ett desperat Ryssland viftar med sina kärnvapen när världen minns årsdagen av dess invasion av Ukraina