Norge och Belgien lovade 2023 Ukraina dussintals F-16-stridsflygplan. I april 2026 har inte ett enda levererats. Bakom förseningen döljer sig en röra av trasig materiel, reservdelsbrist och politiska prioriteringar – och klockan tickar.

Överföringen av F-16-stridsflygplan till Ukraina blev ett av de viktigaste inslagen i västvärldens militärpolitiska stöd under 2023 och åren därefter. Beslutet att bilda en ”flygkoalition” betraktades som ett strategiskt steg mot moderniseringen av de ukrainska flygstridskrafterna och en gradvis övergång till NATO-standard.

F-16-plan i tjänst hos det ukrainska flygvapnet i luften över Ukraina. Foto: mil.gov.ua / wikimedia commons

Norges stridsflygplan-hjälppaket till Ukraina visade sig bestå av utslitna renoveringsobjekt

Tre år av löften – inte ett enda flygplan från Norge och Belgien till Ukraina

Fem år efter att Ukraina öppnade marknaden för jordbruksmark har mer än 330 000 affärer slutits och priset per hektar har nästan fördubblats – trots det pågående kriget. För en utländsk investerare intresserad av de bördiga ukrainska svartjordarna är det dock stopp. Eller?

Sedan den ukrainska marknaden för jordbruksmark öppnades i juli 2021 har det gått nästan fem år. Under den tiden har marknaden inte bara överlevt trots det fullskaliga kriget och alla skeptiska prognoser — den har visat en stabil tillväxt. I början av 2026 hade mer än 330 000 köp- och försäljningstransaktioner genomförts i Ukraina, och den totala arealen mark i omlopp översteg 1 miljon hektar. Det genomsnittliga priset per hektar har sedan marknadens öppnande stigit med 96% och uppgår till över 65 000–77 000 hryvnja (1 250–1 500 euro). Dessa siffror är det bästa beviset på att ukrainsk mark har blivit en verklig och växande tillgång.

En T-150K-traktor på fälten vid Kasova Hora i Ivano-Frankivsk-regionen i västra Ukraina 2018. Foto: Vitalii Bashkatov / Wikimedia commons

Läs Bulletins unika guide om investeringar i mark i Ukraina

Investera i ukrainsk mark 2026: en guide för de modiga och företagsamma

För femte året i rad firar Ukraina påsk under pågående krig. I år blir en påskvapenvila verklighet: eldupphöret gäller från lördagseftermiddagen till midnatt på påskdagen. Men hoppet om att det ska bli mer än en kort paus i ett krig som ingen verkar kunna stoppa är borta.

På söndag, den 12 april, firar ukrainarna den viktigaste kristna högtiden — Kristi uppståndelse, påsken. I år möter de ortodoxa — som utgör mer än 80 procent av befolkningen i Ukraina — denna dag en vecka efter katoliker och protestanter, på grund av skillnader i kyrkokalendrarna. För de troende är det en symbol för andlig förnyelse, livets seger över döden och det godas triumf över det onda. För det ukrainska samhället i stort — inklusive icke-troende — är det också en viktig kulturell tradition förknippad med familjesammankomster, festmåltider och bevarandet av nationella seder.

Ukrainskt påskfirande i Odessa 2023. Foto: Yuiry Kvach / Wikimedia commons

Är påskvapenvilan i kriget i Ukraina ett första steg mot fred?

En kort paus i ett ändlöst krig? Detta ligger bakom påskvapenvilan 2026

Ukrainas riksbank sålde valuta för nästan 5 miljarder dollar bara i mars och sedan nyår har reserverna krympt med 9,3 %. Om de utlovade 90 miljarderna från EU uteblir kan pengarna vara slut redan i höst.

Våren 2026 håller uppenbarligen på att bli ännu ett vändpunktsmoment för det ukrainska finanssystemet. Ukrainas nationalbank (NBU) har registrerat rekordstora valutainterventioner: enbart i mars såldes omkring 4,8 miljarder US-dollar, och sedan årets början nästan 12 miljarder. Det är de högsta siffrorna på 15 månader och en av de mest intensiva perioderna av reservanvändning under hela det storskaliga kriget.

Ukrainas riksbank, NBU. Foto: Julia Berezovska / Wikimedia commons

Medan Ungern blockerar EU:s stödpaket tvingas Ukraina sälja av sin valutareserv i en allt snabbare takt och snart kan den vara helt slut