Medan röken stiger över Mellanöstern och oljepriserna skenar, sitter Kreml och räknar vinster. Ryssland deltar inte i kriget – men kan visa sig bli dess stora vinnare.

Den storskaliga konflikten mellan USA, Israel och Iran har snabbt förvandlats från en rent regional kris till ett globalt problem. Ryssland, som formellt sett inte är part i konflikten, framträder samtidigt som en av dess huvudsakliga vinnare. Stigande energipriser, delvis lättad sanktionspress och förändrade amerikanska utrikespolitiska prioriteringar öppnar ett möjligheternas fönster för Kreml – ett som var svårt att föreställa sig för bara några månader sedan.

Rysslands president Vladimir Putin tillsammans med USA:s president Donald Trump under besöket på Elmendorf Richardson-basen i Anchorage, Alaska den 15 augusti 2025. Foto: DoD photo by Benjamin Applebaum/Public domain

Kreml gnuggar händerna åt Trumps krig i Iran

Så stärker irankriget Putin

Våren 2026 erbjuder varken segrare eller besegrade – bara en front i rörelse, där varje ukrainskt framsteg i söder möts av ryskt tryck i öster. Ett strategisk dödläge som fortsätter oaktat lokala ukrainska framgångar.

Årets första vårmånad 2026 har inte medfört några drastiska förändringar i situationen på marken i Ukraina. Ändå fortsätter kartan över frontområdena att justeras dagligen. Det har gått fyra år sedan parterna 2022 förgäves för första gången försökte förhandla om fred i Istanbul, och idag byter kvadratkilometer ukrainsk mark fortfarande ägare.

Övergripande lägeskarta över fronterna i Ukraina med områden med lokala ukrainska motoffensiver markerade med blått runt sig. Grundkarta: Deepstate

Den femte krigsvåren bjuder på ukrainska ljusglimtar vid fronten, men helheten är ganska statisk

Ukrainafronten våren 2026: vem har övertaget i kriget just nu?

Över 1 400 drönare på några dagar. Mellanöstern befinner sig mitt i en ny typ av krig – och det är Ukraina som sitter på svaren om hur man försvarar sig med begränsade medel.

Kriget i Mellanöstern har pågått i två veckor och något slut är ännu inte i sikte. Konflikten har snabbt antagit formen av en högteknologisk kraftmätning där raketer och drönare spelar huvudrollen. Men i takt med att striderna utvecklas blir en paradox i det moderna kriget allt tydligare: extremt dyra luftvärnssystem tvingas bekämpa extremt billiga anfallsmedel i form av drönare.

En Shahed-136-drönare på en pickupbil visas upp på den 44:e årsdagen av den islamiska revolutionen i Teheran, 11 februari 2023. Foto: Meghdad Madadi, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 

Hjälper de rika gulfstaternas pengar när det handlar om att försvara sig mot massiva iranska luftanfall?

Det här kan Ukraina lära Mellanöstern om drönarkrig

Sedan februari riktar ryska styrkor allt mer systematiskt in sig på Ukrainas vattenförsörjningsinfrastruktur. Miljoner stadsbor riskerar att stå utan rent vatten, fungerande toaletter och avlopp – inte som en bieffekt av kriget, utan som ett uttalat mål. Det värsta kan komma i sommar.

I februari 2026 sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj det som militärexperter länge hade varnat för. Enligt den ukrainske ledaren förändras taktiken bakom de ryska massattackerna: vid sidan av energi- och logistikobjekt börjar fienden i allt högre grad fokusera på vattenförsörjningsinfrastrukturen. Det är troligen just dessa objekt som kommer att bli de viktigaste målen under våren och sommaren, sa Zelenskyj då.

Den ukrainska räddningstjänsten leverar vatten med tankbil till Vuhledar i Donetskregionen efter att ryssarna slagit ut vattenförsörjningen i staden den 26 mars 2022. Foto: Ukrainas räddningstjänst, DSNS, wikimedia commons

Ryssland har ett utsett nya mål för att göra livet för ukrainarna outhärdligt