En lägenhet nära tunnelbanan i Ukrainas näst största stad för samma pris som en köksrenovering i Bromma. Det låter som ett skämt – men det är Charkivs fastighetsmarknad år 2026. Frågan är om det är ett fynd eller en fälla.

Fastighetsmarknaden i allmänhet och bostadsmarknaden i synnerhet, är den ärligaste barometern för stämningsläget hos folk. Ser man på fastighetspriserna i dagens Ukraina ser man inte bara ekonomiska data, utan en verklig frontlinje dragen i människors sinnen. Landet lever år 2026 i två dimensioner: där det är relativt lugnt stiger priserna uppåt och ignorerar kriget – och där det är mycket oljud ger man bort lägenheter nästan gratis.

Sumska-gatan i centrala Charkiv den 27 april 2023. Foto: Mychajlo Titarenko / Wikimedia commons

Bulletin undersöker fastighetsmarknaden i en ukrainsk miljonstad fyra mil från fronten

Kvadratmetern i skottlinjen: fastigheter i Charkiv för en spottstyver

Charkiv beskjuts dag och natt. Cherson lever under konstant terror. Och antalet drönare som Ryssland skjuter upp fortsätter att öka – från hundra per natt för ett år sedan till över tusen per dygn idag. Kriget i Ukraina har gått in i en ny fas – och den ser ut att bli värre innan den blir bättre.

Händelserna under de senaste veckorna visar på en kvalitativt ny fas i kriget mot Ukraina. Skalan och intensiteten i attackerna – framför allt med obemannade flygfarkoster – har ökat markant. Detta känns mest akut i de största frontlinje- och gränsstäderna, till exempel Sumy, men ännu mer mförallt i Charkiv och Cherson.

En vanlig kamikazedrönaremodell som Ryssland använt mot ukrainska städer är Shahed 136/Geran 2-drönare, som här ses från olika håll. Illustration: Alexpl / https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Licensing

Det som var extrema undantag blir vardag i Ukraina - massiva drönarattacker mot städer

Drönarterrorn mot civila i Ukraina eskalerar

De kallas TCK – och för vissa ukrainare injagar de mer fruktan än ryssar och shahed-drönarna. De är det egna landets mobiliseringsorgan, som med minibussar, handfängsel och ibland vapenvåld jagar sina egna medborgare till fronten. 70 procent av ukrainarna litar inte på dem. Ändå kan landet inte överleva utan dem.

Det fullskaliga kriget mot Ryssland har radikalt förändrat den ukrainska staten. Ett av de viktigaste organen i Ukraina har blivit de så kallade ”territoriella kompletterings- och socialstödscentralerna”, kända under förkortningen ТЦК, eller på svenska uttalat ungefär TCK. Det är de som ansvarar för mobiliseringen – en process utan vilken det är omöjligt att upprätthålla arméns stridsberedskap i ett utdraget konfliktläge.

Ukrainska soldater går till anfall efter ett pansarfordon 7 juni 2023. Foto: Roman Naumov / Wikimedia commons

Ukraina måste fortsätta att mobilisera nya soldater för att överleva som stat, men mobiliseringsmyndigheten och dess metoder rör upp känslor

”ТCK” – Ukrainas viktigaste mobiliseringsorgan: varför fruktar och hatar folk det?

Han charmade miljoner med humor och karisma – men diplomati är inte underhållning. Under de fem krigsåren har Zelenskyjs styrkor som kommunikatör gång på gång krockat med hans svagheter som förhandlare. Och för Ukraina kan det ha ett högt pris.

Ukraina är en parlamentarisk-presidentiell republik enligt konstitutionen. Men i den moderna ukrainska staten har det efter fullskaliga krigets utbrott de facto formats en superpresidentiell maktmodell, inom vilken de avgörande besluten i utrikespolitiken fattas direkt av Volodymyr Zelenskyj. Trots att utrikesministeriet existerar och fungerar – och formellt lyder under ministerrådet och regeringschefen – är dess roll i stor utsträckning reducerad till att verkställa presidentens politiska vilja. I detta läge får Zelenskyjs personliga egenskaper och diplomatiska stil en avgörande betydelse för hela landets utrikespolitiska linje.

Volodymyr Zelenskyj, Emanuel Macron och Donald Trump under ett trilateralt möte i Paris 7 december  2024. Foto: Wikimedia commons/Public domain

Mellan impulsivitet och karisma: så bedriver Ukrainas president diplomati