Ett temporärt avtal om att avhålla sig från attacker mot energiinfrastruktur bekräftades den 29 januari — men det gäller enbart fram till den 1 februari. Ryssland hade knappast planerat attacker under dessas dagar ändå, och Ukrainas energisystem befinner sig på gränsen till kollaps utan en enda ytterligare rysk kryssningsrobot. Bakom den diplomatiska fasaden döljer sig en massiv energikris som drabbar miljoner.

En av de mest intressanta nyheterna under de senaste dagarna är ”energivapenvilan” mellan Ukraina och Ryssland. Informationen om den tillfälliga moratorierna på attacker mot energianläggningar i de båda krigsförandestlanden blev kända först på torsdagen den 29 januari, och slutlig bekräftelse kom på fredagen den 30 januari. Ironiskt nog kommer ”avtalet” alltså att vara ytterst kortlivat: enligt uttalanden från Kreml tar det slut den 1 februari.

Kievbor värmer sig den 31 januari 2026 vid en eld i ett av bostadsområdena som drabbats värst och är utan fjärrvärme och el. Veteraner från den ukrainska armén tredje stormbrigad lagar samtidigt mat och bjuder de boende på ett varmt mål mat. Foto: AP Photo/Vladyslav Musiienko

Energivapenvila när vinterkylan ska bli som värst visar sig vara för bra för att vara sant

Trumps ”pseudoenergivapenvila” mellan Ukraina och Ryssland

Ukrainas huvudstad genomlever den värsta krisen sedan andra världskriget. Efter massiva ryska attacker har Kiev förlorat 70 procent av sin elproduktion och 600 000 invånare har flytt staden. De som stannat kvar fryser i sina hem när temperaturen sjunker till minus 20 grader. ”Vi sitter utan el, värme och varmvatten i flera dygn i sträck”, berättar läraren Jevhenija Serhijivna som bor med sina två barn.

Januari 2026 kommer att gå till historien för Kiev som tiden för den hårdaste prövningen sedan, förmodligen, andra världskriget. Den ukrainska huvudstaden, som en gång lös av restaurangers, nattklubbars och skylttavlors ljus, är idag en stad av kontraster, där livet är uppdelat i ”före” och ”efter” de massiva robotattackerna i början av året.

Räddningstjänstmedarbetare sätter den 25 januari upp tält i östra Kiev där invånarna i de omgivande utkylna höghusen kan värma sig och övernatta. Foto: AP Photo/Dan Bashakov

“Vi har haft tur. Nu har vi faktiskt kallvatten och avloppet frös inte sönder även om fjärrvärmen inte kommit tillbaka. Ström har vi också ibland.”

Kiev i isens grepp balanserar på överlevnadens gräns

För att undvika fronten har antalet manliga studenter över 25 år ökat tiofalt sedan Rysslands fullskaliga invasion. Nu vill myndigheterna ta bort deras uppskov från militärtjänst – och omvandla högskolorna till en enorm rekryteringsbas.

I Ukraina har manliga studenter som studerar på heltid laglig rätt till uppskov från militärtjänst. Detta är särskilt aktuellt för de ukrainare som redan fyllt 25 år: enligt lag ska de mobiliseras, men att skaffa högre utbildning ger dem rätt att skjuta upp detta. Enligt myndigheternas uppskattningar finns det nu cirka 250 000 sådana män i Ukraina.

Studenter på den prestigefulla Kiev-Mohyla-akademin målar och skriver traditionsenligt sina önskningar för framtiden på ett monument på universitetets födelsedag den 15 oktober 2024. Foto: AP Photo/Alex Babenko

Soldatbristen i Ukraina gör att landets ledning sneglar allt mer på landets studenter som påfyllning till armén

Kommer Ukraina mobilisera 250 000 studenter?

När högsta militära och politiska ledningen från Ukraina, Ryssland och USA möttes i Abu Dhabi slutade det i fiasko. Natten till förhandlingsdagen bombades Kiev – och möjligheten till fred försvann.

Den 24 januari 2026 hölls förhandlingar i Abu Dhabi mellan Ukraina, Ryssland och USA, vilka från början betraktades som ett försök att ge ny fart åt processen för en fredlig lösning av kriget i Ukraina. Själva deltagandet av representanter från sidornas högsta militära och politiska ledning skapade överdrivna förväntningar både bland experter och i internationella medier. Men efter mötet stod det klart att förhandlingarna inte bara misslyckades med att föra parterna närmare fred, utan också demonstrerade djupet av det strategiska dödläge som hela den diplomatiska processen kring Ukraina befinner sig i.

Fotokollage: Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 16 januari 2026 till vänster och till höger en kvinna som lämnar sitt hem i Charkiv den 24 januari 2026 efter att huset skadats i en rysk drönarattack. Foto: Ramil Sitdikov och Andrii Marienko

Ryssland skickade nya förhandlare och formatet Ukraina-Ryssland-USA gav hopp om en nystart i förhandlingarna om kriget