Zelenskyjs parti vann i valet 2019 en historiskt stor majoritet. I dag lyder knappt hälften av ledamöterna. Utan nya val, utan förtroende och utan pengar i kuverten vittrar ”Folkets tjänare” sönder inifrån – mitt under ett pågående krig.

Den politiska konstruktion som formerades i Ukraina efter parlamentsvalet 2019 betraktades länge som ett unikt exempel på demokratiskt koncentrerad makt. President Volodymyr Zelenskyjs parti ”Folkets tjänare” blev det första i landets historia att erhålla en egen majoritet i det ukrainska parlamentet – Verkhovna Rada – vilket möjliggjorde att självständigt bilda regering och driva igenom beslut utan koalitionskompromisser.

President Volodymyr Zelenskyj håller tal i det ukrainska parlamentet, Verchovna Rada den 3 maj 2022. Foto:  President.gov.ua

Zelenskyjs politiska rörelse tog Ukraina med storm 2019, nu har hans snabbt ihopsnickrade partigrupp hunnits ikapp av verkligheten

Politisk kris i Ukraina: så tappar Zelenskyj greppet om parlamentet

Norge och Belgien lovade 2023 Ukraina dussintals F-16-stridsflygplan. I april 2026 har inte ett enda levererats. Bakom förseningen döljer sig en röra av trasig materiel, reservdelsbrist och politiska prioriteringar – och klockan tickar.

Överföringen av F-16-stridsflygplan till Ukraina blev ett av de viktigaste inslagen i västvärldens militärpolitiska stöd under 2023 och åren därefter. Beslutet att bilda en ”flygkoalition” betraktades som ett strategiskt steg mot moderniseringen av de ukrainska flygstridskrafterna och en gradvis övergång till NATO-standard.

F-16-plan i tjänst hos det ukrainska flygvapnet i luften över Ukraina. Foto: mil.gov.ua / wikimedia commons

Norges stridsflygplan-hjälppaket till Ukraina visade sig bestå av utslitna renoveringsobjekt

Tre år av löften – inte ett enda flygplan från Norge och Belgien till Ukraina

Fem år efter att Ukraina öppnade marknaden för jordbruksmark har mer än 330 000 affärer slutits och priset per hektar har nästan fördubblats – trots det pågående kriget. För en utländsk investerare intresserad av de bördiga ukrainska svartjordarna är det dock stopp. Eller?

Sedan den ukrainska marknaden för jordbruksmark öppnades i juli 2021 har det gått nästan fem år. Under den tiden har marknaden inte bara överlevt trots det fullskaliga kriget och alla skeptiska prognoser — den har visat en stabil tillväxt. I början av 2026 hade mer än 330 000 köp- och försäljningstransaktioner genomförts i Ukraina, och den totala arealen mark i omlopp översteg 1 miljon hektar. Det genomsnittliga priset per hektar har sedan marknadens öppnande stigit med 96% och uppgår till över 65 000–77 000 hryvnja (1 250–1 500 euro). Dessa siffror är det bästa beviset på att ukrainsk mark har blivit en verklig och växande tillgång.

En T-150K-traktor på fälten vid Kasova Hora i Ivano-Frankivsk-regionen i västra Ukraina 2018. Foto: Vitalii Bashkatov / Wikimedia commons

Läs Bulletins unika guide om investeringar i mark i Ukraina

Investera i ukrainsk mark 2026: en guide för de modiga och företagsamma

För femte året i rad firar Ukraina påsk under pågående krig. I år blir en påskvapenvila verklighet: eldupphöret gäller från lördagseftermiddagen till midnatt på påskdagen. Men hoppet om att det ska bli mer än en kort paus i ett krig som ingen verkar kunna stoppa är borta.

På söndag, den 12 april, firar ukrainarna den viktigaste kristna högtiden — Kristi uppståndelse, påsken. I år möter de ortodoxa — som utgör mer än 80 procent av befolkningen i Ukraina — denna dag en vecka efter katoliker och protestanter, på grund av skillnader i kyrkokalendrarna. För de troende är det en symbol för andlig förnyelse, livets seger över döden och det godas triumf över det onda. För det ukrainska samhället i stort — inklusive icke-troende — är det också en viktig kulturell tradition förknippad med familjesammankomster, festmåltider och bevarandet av nationella seder.

Ukrainskt påskfirande i Odessa 2023. Foto: Yuiry Kvach / Wikimedia commons

Är påskvapenvilan i kriget i Ukraina ett första steg mot fred?