På fyraårsdagen av invasionen av Ukraina valde Moskva att fira på sitt sätt — med kärnvapenhot. Utan bevis anklagades London och Paris för att planera kärnvapenöverföring till Kyiv. Hotet avfärdades omedelbart som nonsens. Men vad vill Kreml egentligen uppnå — och vem lyssnar?

Den 24 februari 2026, den dag världen mindes fyraårsdagen av det fullskaliga kriget i Ukraina, valde Moskva ett högst specifikt sätt att högtidlighålliga datumet. Kreml lanserade plötsligt en massiv kampanj av kärnvapenutpressning och anklagade London och Paris för att förbereda en överlåtelse av kärnvapen till Kiev.

En rysk inkterkontinental RT-2PM2 Topol-M-kärnvapenrobot deltar på det ryska firandet av segern i andra världskriget den 9 maj 2023. Foto: kremlin.ru

Ett desperat Ryssland viftar med sina kärnvapen när världen minns årsdagen av dess invasion av Ukraina

Putins kärnvapenkort: Utpressning som utrikespolitik

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill ersätta den omstridda tvångsmobiliseringen med en frivillig kontraktsarmé – och skicka räkningen till EU. Men är det verkligen realistiskt?

I en nyligen genomförd intervju antydde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möjligheten att övergå till en helt kontraktsbaserad (det vill säga frivillig) armé – under förutsättning att de europeiska partnerna tar på sig motsvarande kostnader. Enligt honom skulle Ukraina, om Europa finansierar en sådan modell, kunna överge den nuvarande tvångsmobiliseringen till förmån för en frivilligbaserad rekryteringsprincip.

Två soldater ur den 113:e territorialförsvarsbrigadens 2:a bataljon. Foto taget ur deras bildserie ”Sanna krigares ansikten”. Bildkälla: wikimedia commons / Ukrains 113:e territorialförsvarsbrigad

På årsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina granskar vi en av Zelenskyjs idéer om hur Ukrainas försvar kan fortsätta på ett hållbart vis

Zelenskyj: Låt EU finansiera en ukrainsk kontraktsarmé

Ungern och Slovakien har stoppat dieselleveranserna till Ukraina och hotar att avbryta elexporten efter att oljeledningen ”Druzjba” skadades i ryska attacker. Medan dieselbristen är hanterbar utgör hotet om stoppade elleveranser ett allvarligt hot mot Ukrainas redan pressade energisystem.

Energikrisen i Ukraina får inte längre bara en militär utan även en politisk dimension. Häromdagen meddelade Ungern och Slovakien att de upphör med leveranser av dieselbränsle till Ukraina och hotade samtidigt att helt stoppa exporten av elektricitet. Den formella anledningen är upphörandet av leveranser av rysk olja via oljeledningen ”Druzjba”, som den 27 januari 2026 drabbades av allvarliga skador till följd av ryska attacker mot infrastrukturen. Återställning av oljeledningen försvåras av den militära situationen och tekniska begränsningar. Budapest och Bratislava kräver samtidigt att transitering återupptas och kopplar detta till fortsatta energiresursleveranser till Ukraina.

Oljeledningen ”Druzjbas” sträckning genom Ukraina, Ungern och Slovakien med omnejd. Bildkälla: United States Department of Energy (Public domain)

Hotar akut- bränsle- och elbrist i Ukraina efter att Trumps bästa vänner i Centraleuropa hotat med leveransstopp?

   Spöket ”Druzjba”: Ungern och Slovakien pressar Ukraina med energikris som vapen

Ukraina har klarat vinterns angrepp mot elnätet – men nu väntar en ny prövning. Med våren förskjuter Ryssland fokus från energikrig till markoffensiv. Tre frontsektioner pekas ut som troliga mål. Frågan är inte om offensiven kommer – utan var och när.

Den svåraste vintern under hela Ukrainas självständighetsperiod närmar sig gradvis sitt slut. Trots kvarstående köld och hög sannolikhet för någon enstaka kall dag inom den närmaste tiden, förutspår meteorologer ingen upprepning av den utdragna tjugoradiga kyla som kom i vinterns början och mitten.

Rysslands president Vladimir Putin i Kreml den 27 december 2025. Foto: Det ryska presidentkansliets presstjänst/wikimedia commons

Ryssland laddar upp för nya militära offensiver i Ukraina så fort vintern är borta