Halmstads kommun förbjuder smittskyddsutrustning i sina grund- och gymnasieskolor, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/halmstad-forbjuder-munskydd-i-skolan">rapporterar P4 Halland</a>.&nbsp;

En lärare i kommunen, som blev tillsagd att ta av sig munskyddet, säger till radiokanalen att han är “besviken, ledsen och arg”. Han säger att han inte förstår vilken skada han kan göra genom att använda munskyddet.

Halmstads kommun förbjuder smittskyddsutrustning i sina skolor. "Jag blev besviken, ledsen och arg", säger en lärare i kommunen.

Halmstad förbjuder munskydd i kommunens skolor

Skuggblockering – när inlägg i sociala medier döljs för andra utan att författaren får veta det – förklaras ofta med buggar. Ny forskning visar att det är statistiskt osannolikt. Det är inte slumpmässigt vilka som drabbas.

I många år har användare av sociala medier rapporterat märkliga fenomen. Influerares inlägg på Instagram förlorar plötsligt lejonparten av alla interaktioner, som om deras följare inte längre såg deras inlägg. Twitterinlägg <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.washingtonpost.com/news/the-intersect/wp/2015/10/30/a-guide-to-why-some-activists-believe-their-tweets-are-being-censored-in-the-u-s/">försvinner oförklarligt</a> från platser där de borde ha dykt upp. Att hitta framstående republikaners Twitterkonton blir plötsligt svårare än att hitta framstående demokraters konton.

Att buggar skulle orsaka skuggblockering i sociala medier är osannolikt, visar forskare. Det är nämligen inte slumpmässigt vilka som drabbas.

Ny forskning: skuggblockering beror inte på buggar

En ny studie har undersökt sambandet mellan luftföroreningar och dödlighet i närmare 1&nbsp;000 europeiska städer för 2015. Svenska städer har överlag relativt liten dödlighet kopplad till luftföroreningar och ligger långt ner på listan. Högst uppskattades den förebyggbara dödligheten på grund av mindre, eller fina, partiklar att vara på Poslätten och i Tjeckien. För kvävedioxid var resultaten värst i kontinentala storstäder som Madrid, Antwerpen, Turin och Paris.

Luftföroreningar misstänks årligen ligga bakom ett stort antal dödsfall i Europa. Hur många är dock svårt att uppskatta. En ny <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(20)30272-2/fulltext">studie</a> i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Planetary Health fokuserar på dödligheten i de europeiska städerna. Totalt analyseras närmare 1&nbsp;000 städer i 31 länder. De föroreningar som studeras är så kallade mindre, eller fina, partiklar (PM­2.5) och kvävedioxid (NO2). En slutsats är att det totalt skulle vara drygt 50&nbsp;000 färre dödsfall varje år i de undersökta städerna om partikel- och kvävedioxidhalterna vore i nivå med WHO:s riktlinjer, i stället för de värden som observerats 2015. Den huvudsakliga effekten skulle komma från att reducera partikelhalterna, däremot är effekten av att reducera kvävedioxid ganska liten.

De 13 svenska städer som ingår i studien hade överlag låga partikelhalter och med några få undantag låga kvävedioxidhalter. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT. 

En ny studie har undersökt sambandet mellan luftföroreningar och dödlighet i 1 000 europeiska städer. Svenska städer ligger långt ner på listan.

Relativt låg dödlighet kopplad till luftföroreningar i svenska städer

Personen som döms till ett års fängelse arbetade under åren 2013-2014 vid en svensk ambassad, och ansvarade där för att fatta beslut i ärenden om visering till Sverige och Schengenområdet.

Åklagaren påstod att den tilltalade vid 74 tillfällen hade beviljat visering till Sverige och Schengen trots att ambassaden inte var behörig att ta upp ansökningar från de sökande, 
 Den tilltalade ska också ha varit jävig i de aktuella ärendena, och ansökningarna skulle på grund av sitt innehåll inte ha beviljats, enligt åklagaren. 
 Hovrätten ändrar nu tingsrättens dom och dömer den tilltalade för grovt tjänstefel avseende huvuddelen av de gärningar som åklagaren påstått. Hovrätten ändrar också påföljden och dömer den tilltalade till ett års fängelse. Tingsrätten dömde personen i fråga till tjänstefel av normalgraden och bestämde påföljden till villkorlig dom. <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.domstol.se/svea-hovratt/nyheter/2021/01/hovratten-domer-en-tidigare-anstalld-vid-en-svensk-ambassad-for-grovt-tjanstefel/">Hovrätten har funnit </a>att bevisningen är övertygande för att den tilltalade i 73 fall uppsåtligen har fattat beslut i strid med vad som gällde för uppgiften. Hovrätten har bedömt brottsligheten som grov bland annat eftersom den inneburit uppsåtligt och allvarligt missbruk av ställning.

Hovrätten ändrar Tingsrättens dom.
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT

Svea hovrätt dömer en tidigare anställd vid en svensk ambassad för grovt tjänstefel till ett års fängelse.