KRÖNIKA. När Ivar Lo-Johansson gick bort den 10 april 1990 tog han i graven med sig det svenska folkhem han varit med om att bygga upp. Hans bortgång sammanföll ganska precis i tiden med nyliberalt systemskifte, invandring, avregleringar och förnyade inkomstklyftor. Inte bara i livet utan även i döden höll han jämna steg med den socialhistoriska utvecklingen. Det anmärkningsvärda med författaren och socialreformatorn Ivar Lo-Johansson är ju att han lika mycket skrivit in sig i socialhistorien som i litteraturhistorien. Ja, det var till och med som om han i sitt långa och mångskiftande författarskap bokstavligen skrev fram den moderna och konfliktfyllda rörelsen från land till stad, från jordbruksbygd till industrisamhälle, från Fattig-Sverige till välfärdsstat.&nbsp;

Författaren Ivar Lo-Johansson i sin arbetslägenhet på Bastugatan i Stockholm 1981. Foto: Leif R Jansson/SCANPIX/TT.

Ola Holmgren skildrar Ivar Lo Johanssons författarskap och överräcker en fråga till oss: kan författaren betyda något för vår samtid?

Är Ivar Lo bara ett monument över en svunnen epok?

KRÖNIKA. När Bob Dylan för snart ett år sedan släppte sin första originallåt på åtta år lade han helt sonika ut den på Twitter. Då när covid-19 började gripa kring sig kom Murder most foul som en välkommen present. Men det var inte för sina trösterika kvaliteter som den mer än 17 minuter långa balladen intog första platsen på Billboardlistan. Snarare då som sorgesång över ett annat tillstånd som tog sin början den 22 november 1963 i Dallas, Texas, med mordet på John F. Kennedy:

Dylan in action. Foto: Chris Pizzello/AP/TT.

Konspirationsindustrin som följde i spåren av Kennedymordet har med Bob Dylans 17 minuter långa ballad Murder most foul fått ökad produktivitet.