Denna vecka gästas vi av Jan Emanuel Johansson, en betongsosse, vilket enligt honom är en socialdemokrat som tänker lite längre än till nästa val. Socialdemokrati är att ta ansvar, vilket är något partiet svikit. Det är tragik. Det är inte värdigt att låtsas att ett regeringsskifte innebär nazism. Partiet har övergett sina arbetarväljare och kärnväljarna utgörs i dag i stor utsträckning av ”sistagångsväljare” och socialbidragstagare. Morgan Johansson beskrivs som en ”politisk transvestit”.

”Vi såg det inte komma”, nej därför att om man blundar medvetet så ser man inte. Visst har vi en chans att komma till rätta med exempelvis gängkriminalitet och skjutningar, men lösningen kallas fängelse. Talet om att det inte hjälper är nonsens. Det är klart att någon som sitter inne inte kan skjuta folk på gator. Det handlar om att politikens lojalitet ligger hos den vanliga, strävsamma människan. Hör dessa och andra visdomsord från Jan Emanuel. Och hör Karl Gerhard sjunga: Vår kungliga svenska trekvartsrepublik från 1930.

Radio Bulletin gästas av Jan Emanuel Johansson, en betongsosse, vilket enligt honom är en socialdemokrat som tänker lite längre än till nästa val

Radio Bulletin med betongsossen Jan Emanuel Johansson

För att lyssna på hela versionen av detta avsnitt så behöver du en Plusprenumeration.Per avslöjar att han som ung var socialist, radikal och husockupant. Han beskriver hur han kom fram till att människans naturtillstånd är fattigdom. Frågan är alltså hur man skapar rikedom, frihet och lycka. Man konstaterar att både höger och vänster i politiken strävar mot liknande mål; att utplåna lidande och skapa lycka, men man har olika redskap i verktygslådan.

Vi diskuterar den industriella revolutionens orsaker, varför u-landshjälp fortsätter på samma sätt som förut, trots att den visat sig så misslyckad, och vad det är som skapar kärlek. Är u-landshjälp en form av storhetsvansinne eller sekulär mission? Med anledning av schlagerfestivalen spelar vi en skiva med kompositören Fred Winter, som sjunger "Konsten att göra en schlager" från 1929. När vi ser vad som skapar välstånd märker vi att det är sällsynta och ömtåliga fenomen, som vi borde vårda och skydda. Per berättar om en resa till Cuba, vilket fick honom att konstatera att socialism är värre än kolonialism. Till sist får vi höra världens förmodligen äldsta skratt som finns bevarat, grammofonens uppfinnare Emile Berliner skrattar på en skiva från 1889.

Vad kan vi göra för att bekämpa olikheten, eller är hela frågeställningen felvänd?

Vad skapar fattigdom eller rikedom?

För att lyssna på hela versionen av detta avsnitt så behöver du en Plusprenumeration.I sin youtube-kanal provar Annie Lööf semlor och uppenbarligen gillar många människor hennes politik, eftersom hon har stort väljarstöd. Bör en politiker vara intellektuell? Dan berättar om Ernst Wigforss, som i sina texter blandar tänkare som Karl Marx, Alexis de Tocqueville och Edmund Burke och själv översätter deras skrifter till svenska från de tyska, franska och engelska originalen.

Veckans skiva är ett politiskt tal som Wigforss talade in på biografen ”Solna” 1930, som utkom på skivmärket Imperials billighetsetikett&nbsp;”Oliver Record”. Per berättar om sitt arbete som pressekreterare åt Ebba Busch, en politiker som uppenbarligen inte själv behärskar den litterära kanon hon vill att svenska barn skall lära sig, men som har en otrolig förmåga att få saker och ting gjorda. Dan berättar om Jonathan Haidts forskning, som visar att högre utbildning dövar vissa av människans ”moraliska smaklökar”, så kanske bör en politiker inte vara för högt utbildad om denne vill förstå vanligt folk? Som avslutning får vi höra Thor Modéens bullrande skratt i ”Skrattvisan” ur revyn ”Ping Pong” 1925.&nbsp;

Vilken politiker vill vi ha? En semleprovande Annie Lööf eller en filosofisk Ernst Wigforss?

Vill vi ha intellektuella politiker, eller har vi de politiker vi förtjänar?

Per och Dan pratar om Norge inför nationaldagen den 17 maj. Dan menar att det finns en sund nationell känsla i Norge som vi skulle behöva mer av i Sverige. Han berättar om sin fars fosterbror Samuel Steinmann och dennes berättelse från deportationen av de norska judarna 1942. Tutta Rolf sjunger "Månestrålen", en sång som en kvinna sjöng för fångarna medan båten på väg mot Stettin i månljus tuffade ner längs Bohuskusten.

I en dokumentär med Samuel Steinmann berättar han sakligt om sin vistelse i flera koncentrationsläger, om sin brors död och andra förfärligheter. Men när han kommer fram till befrielsen och en medfånge spelar "Ja vi elsker" på pianot brister det för Samuel. Per frågar hur det kan komma sig att man inte i stället känner hat till sitt land i stället för kärlek. Vi talar om vad det är som skapar identitet och kärlek mellan människor och land. Men vi gör också en lång utvikning om Johnny Bode och hans tid i Norge under kriget. Karl Gerhard sjunger "Ja vi elsker" på en skiva från 1931 och slutligen får vi höra Ethel Olson beskriva hur det lät när en norsk kvinna för första gången talade i telefon 1918.

Per och Dan pratar om Norge inför 17 maj. Dan berättar om norska judiska öden under kriget