PODD. På en föreläsning i journalistik vid Uppsala universitet tog föreläsaren upp Egon Erwin Kischs reportage ”Elliptisk trampkvarn” från 1925. Artikeln handlar om en cykeltävling i Berlin. Och just det, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://ergo.nu/nyheter/20210129-student-uppr%C3%B6rd-%C3%B6ver-n-ord-i-kurslitteratur">n-ordet nämns</a>. En student krävde byte av text. Fallet liknar hur <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svd.se/orden-du-inte-far-saga-pa-uppsala-universitet">Inga-Lill Aronsson</a>, forskare inom arkivvetenskap på samma universitet, för ett par år sedan på en fråga om hur man söker på ras i äldre arkiv uttalade n-ordet. Det ledde till kalabalik den gången också.

Är det någonsin motiverat att använda n-ordet? Tobias Hübinette och Sten Widmalm gästar Radio Bulletin. 

N-ordet putsas bort från historien

Fredrik Malm och Anna Nachman gästar Ivar Arpi

PODD. Hur blev Förintelsen ett politiskt slagträ? Hur tänker egentligen Centerkvinnorna när de bankar Förintelsen i huvudet på sina vänner i Liberalerna? Är det rimligt att socialdemokratiska ministrar som Morgan Johansson och Peter Hultqvist använder Auschwitz för att brunsmeta oppositionen? Och varför tycks vi vara mer intresserade av att späka oss själva med Förintelsen än av att bekämpa faktisk antisemitism i dagens Sverige? ”Förintelsen handlar mer om er än om oss,” som Anna Nachman, begravningsansvarig på judiska församlingen i Stockholm, säger i dagens podd.&nbsp;

Hur tänker egentligen Centerkvinnorna när de bankar Förintelsen i huvudet på sina vänner i Liberalerna?