En ny studie om våldtäktsdomar i Sverige 2000–2020 visar att överrepresentationen av personer med utländsk bakgrund kvarstår, även efter kontroll för socioekonomiska faktorer. Ardavan Khoshnood, kriminolog och en av forskarna bakom studien, framhåller vikten av att förstå och hantera kulturella skillnader för att minska sexualbrottsligheten i Sverige.

Studien visar att risken att dömas för våldtäkt minskar med tiden för personer som bott längre i Sverige. Khoshnood menar att detta kan bero på en bättre förståelse för svenska normer och lagar.

Kriminologen Ardavan Khoshnood efterlyser en nationell handlingsplan mot sexualbrott. Foto: Bulletin.

Majoritet av våldtäktsdömda har utländsk bakgrund • Ardavan Khoshnood kräver åtgärder

63 procent av dömda våldtäktsmän har utländsk bakgrund – åtgärder krävs

Ny forskning från Lunds universitet visar att 63 procent av alla våldtäktsdömda har invandrarbakgrund. Studien visar samtidigt att risken att dömas minskar ju längre tid en person bott i Sverige.

Forskarna har kartlagt alla personer som dömts för våldtäkt eller försök till våldtäkt under en tjugoårsperiod. Resultaten visar att personer som kommer till Sverige efter 15 års ålder har mer än sex gånger högre risk att dömas för våldtäkt jämfört med personer födda i Sverige med svenska föräldrar.

Lekplats i Malmö där en våldtäkt inträffade 2022. Foto: Johan Nilsson/TT.

Ny studie • 63 procent av våldtäktsdömda har invandrarbakgrund

Majoriteten av våldtäktsdömda har utländsk bakgrund

Nissan ändrar kurs och skrotar flera kontroversiella initiativ inom mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI), inklusive särskilda anställningskvoter och sponsring av Pride-evenemang. Liknande beslut har nyligen fattats av Toyota och Ford.

Nissan meddelar att de omprövar och ändrar flera interna policys kopplade till DEI-program.

Nissan slopar DEI-program • Företaget följer efter Toyota och Ford

Nissan backar från ”woke”-policy – slopar DEI-program

Biträdande borgmästare i Åbo vill förbjuda brädspelet Afrikas stjärna på stadens förskolor. Piia Elo (SDP) ser brädspelet som ett exempel på institutionell rasism som inte hör hemma i moderna förskolor.

Det klassiska finska brädspelet från 1951, även känt som Den försvunna diamanten, har länge varit en favorit i nordiska hem, men har under senare år mött allt starkare kritik. Vid en studentfest vid Helsingfors universitet väckte geografistuderande debatt när de klädde ut sig till spelets pjäser, diamanter och rövare. Kritiker menar att spelet reproducerar rasistiska och koloniala stereotyper.

Brädspelet Afrikas stjärna från 1951 har länge varit ett populärt sällskapsspel i Norden. Nu kan det försvinna från Åbos förskolor efter kritik om kolonial världsbild. Foto: Piquito, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. 

Åbo förbjuder brädspel • Kritiker kallar spelet rasistiskt 