Olja, kärnkraft och flygplatser. Miljöpartisten och nyligen utsedda finansmarknadsministern Åsa Lindhagen har sina privata pengar i olika fonder som investerar i branscher med stora koldioxidavtryck, skriver Dagens industri.

Tidningen har läst hennes redovisning av sina ekonomiska innehav, som ministrar måste redovisa. Hon har inga direktägda aktier i dessa branscher, men har placeringar i olika fonder, bland annat AMF:s, som äger aktier i franska oljebolaget Total, kanadensiska pipelinebolaget Enbridge och indiska Reliance Industries som har omfattande raffinaderiverksamhet.

Miljöpartisten och nyligen utsedda finansmarknadsministern Åsa Lindhagen placerar i olja, kärnkraft och flygplatser genom sitt fondägande.

MP-minister placerar i olja och kärnkraft

Sverige ska tillfälligt öka mottagandet av kvotflyktingar till cirka 6&nbsp;400 i år. Migrationsverket har fått regeringens uppdrag att ta emot även dem som inte kunde komma förra året på grund av pandemin.

– Regeringen har beslutat att ge möjligheter att ta igen det som av praktiska skäl (läs pandemin) inte gick att genomföra förra året, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket med ansvar för flyktingkvoten.

Ett flyktingläger i Jordanien.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Sverige var förra året det land som tog emot näst mest kvotflyktingar i världen. I år ska mottagandet tillfälligt öka.

Sverige tar emot näst flest kvotflyktingar

”Vetenskapsjournalister talar om det hat de möter när de rapporterar om pandemin. Ett oförsonligt och hatiskt samtalsklimat slår mot enskilda människor och deras familjer, men också mot akademisk frihet och den fria journalistiken”, skriver Stefan Löfven.

Statsminister Stefan Löfven reagerar med vrede över uppgifterna om hot mot Folkhälsomyndighetens personal.

Stefan Löfven.
Foto: Christine Olsson/TT

Statsministern är mycket upprörd över tonen i diskussionen kring covid-19. En gräns har passerats, enligt Löfven.

Löfven rasar mot oförsonligt samtalsklimat

Under mars–maj i fjol dog ungefär tre gånger så många personer över 40 år som var födda i Somalia, Syrien och Irak, jämfört med genomsnittet de senaste fyra åren.Bland svenskfödda och personer från andra västländer över 65 år i Sverige, ökade dödligheten med ungefär 20 procent under samma period. Bland personer mellan 40 och 64 år sågs ingen ökad dödlighet i gruppen.

Socioekonomiskt svaga grupper har drabbats hårt av covid-19, med högre dödstal än andra. Nu vill forskare utreda om ojämlikhet vägdes in i besluten om åtgärder när pandemin tog fart.

På en restaurang i Rinkeby i början av epidemin.
Foto: Andres Kudacki/AP

Under mars–maj i fjol dog ungefär tre gånger så många personer över 40 år som var födda i Somalia, Syrien och Irak.