Fritidskortet ska ges till barn mellan åtta och 16 år och tanken är att det ska främja deltagande i fritidsaktiviteter.

– Ytterst handlar det om en meningsfull fritid för fler barn och unga, en gemenskap, en motvikt mot ensamhet och utanförskap, och det behövs mer än någonsin, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.

Det är dels ett allmänt fritidskort på 500 kronor per år och barn, dels ett särskilt fritidskort på 2 000 kronor för barn i socioekonomiskt utsatta familjer. Pengarna får användas till aktiviteter inom till exempel kulturskolan och lokala idrottsföreningar.

Har försenats

Kortet skulle ha varit på plats 2024 men har försenats. Nu läggs lagförslaget om fritidskortet fram, och lagen föreslås börja gälla den 1 september i höst.

Fritidskortet kommer att vara digitalt.

– Fritidsaktiviteter bokas som vanligt, och när ett medlemskap eller deltagande har bekräftats så kan fritidskortet användas för att helt eller delvis betala avgifterna till föreningen, säger Forssmed.

Enligt regeringen är fritidskortet ”en av de största folkhälsoreformerna” på många år.

Forssmed säger att många barn i dag slutar med sin sport redan i 10-11-årsåldern, eller kanske aldrig ens börjar.

– När de förstår att fotbollen eller gymnastiken eller kulturskolan, det gör det svårare för mamma och pappa att betala matkassen eller elräkningen. Inget barn ska behöva ha det så.

God ekonomi

E-hälsomyndigheten föreslås vara den myndighet som ska administrera och distribuera fritidskortet. Forssmed uppger att man vidtagit åtgärder för att minska risken för fusk och att pengarna hamnar i de kriminella gängens fickor.

Hur många barn och unga som kommer att använda ett fritidskort är oklart. När man utvärderat försök med liknande kort i Norge och på Island har de främst använts av hushåll med god ekonomi.