I en rapport framtagen av Socialstyrelsen redovisas att barn och ungdomar som lagförts för narkotikabrott ofta återfaller i brott. Enligt rapporten är tidig brottsdebut en riskfaktor för att utveckla problem i vuxen ålder.
Narkotikabrott är ett av de allra vanligaste brotten som ungdomar mellan 15 och 20 år döms för. Sedan 2015 har antalet ungdomar som dömts för narkotikabrott ökat markant, från cirka 5 000 till över 7 000 år 2021.
På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen genomfört en forskningsstudie för att öka kunskapen om gruppen av narkotikadömda ungdomar, och se över vilka insatser målgruppen får från socialtjänsten. Enligt Socialstyrelsens rapport är den rättsliga reaktionen oftast en vårdinsats eller böter för brottet som i nio fall av tio handlar om ringa narkotikabrott. Samtidigt återfaller en majoritet i brott.
– Droganvändning i unga år och tidig brottsdebut är riskfaktorer för att utveckla problem som består i vuxen ålder, säger Johan Glad.
Kända av socialtjänsten
I rapporten ingår drygt 6 000 ungdomar som dömts för narkotikabrott 2017. En majoritet hade inte gripits för narkotikabrott tidigare men var däremot redan kända av socialtjänsten, dock inte alltid för narkotikaproblem. Nära hälften av målgruppen saknade exempelvis behörighet till gymnasiet och många hade debuterat tidigt med ”normbrytande beteende” samt att förekomsten av psykisk ohälsa var hög.
– De flesta som lagfördes var pojkar och unga män, men bland flickorna förekom fler riskfaktorer. Bland annat hade en större andel flickor haft kontakt med hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa, säger Johan Glad.
Läs även: Planet stoppades – flyktingar på väg till Rwanda kvar i Storbritannien
Bedömning av stor betydelse
Enligt rapporten är socialtjänstens bedömning av stor betydelse för den rättsliga påföljden för barn under 18 år. En majoritet av 14–17-åringar i studien bedömdes i samband med brottet ha ett vårdbehov. Socialtjänstens insats blev då oftast ett förslag om vård vid en så kallad Mariamottagning eller liknande verksamhet. Man erbjöd dessutom bland annat samtal med fokus på den unges riskbeteende och droganvändning.
För unga vuxna, åldersgruppen 18–20 år, finns däremot inte samma möjligheter att få en vårdinsats som påföljd för ett ringa narkotikabrott, trots att Mariamottagningarna kan ta emot personer som är upp till 25 år gamla. De flesta av 18–20-åringarna dömdes till böter.
– Det erbjuds alltså ingen bedömning av behov av vård vare sig för substansbruket eller psykisk ohälsa inom ramen för det straffrättsliga systemet. Det arbetet kan behöva förstärkas och utvecklas så att även gruppen unga vuxna får sina vårdbehov bedömda, konstaterar Johan Glad.
Pojkar och unga män majoritet
Studien visar även att en majoritet av både barn och unga som tidigare lagförts för narkotikabrott senare greps för nya brott under tiden studien pågick. Bland 15–17-åringar var andelen cirka 70 procent, bland 18–20-åringar var andelen 65 procent.
Den grupp som var svårast att nå med insatser från socialtjänsten var de ungdomar och barn som börjat begå brott i tidig ålder, då gällande narkotikabrott såväl som andra brott.
Bland återfallsbrotten var de flesta som lagfördes pojkar och unga män, men flickor hade fler riskfaktorer som exempelvis psykisk ohälsa.
Enligt Socialstyrelsen har tidigare studier visat att pojkar med utländsk bakgrund beviljats insatser i lägre grad, men sådana skillnader ses inte i den nya studien.
Läs även: Vårändringsbudgeten kan strykas - ”en bananrepublik?”
fakta
Fler unga döms för narkotikabrott
Antalet lagföringsbeslut för narkotikabrott som rör unga mellan 15–20 år har ökat från 5 185 år 2015 till 7 082 år 2021.
Siffrorna visar de som dömts för narkotikabrottet som huvudbrott.
En majoritet av 15–17-åringarna (68 procent) fick en rättslig reaktion med vårdinslag. Vart tredje barn fick böter.
Tre fjärdedelar av de unga vuxna 18–20 år fick böter.
Den vanligaste vårdinsatsen som socialtjänsten föreslog var ”substansbruksbedömning”.
Det sker oftast på en så kallad Mariamottagning eller liknande. Förutom kompetens inom socialt arbete finns tillgång till bland annat sjuksköterska, läkare och psykolog. Hälsosamtal ingår alltid och berör även psykisk hälsa.
Källa: Socialstyrelsen via TT
