På grund av situationen på Kuba där tusentals personer demonstrerar mot regimen och för sin egen frihet har den amerikanska organisationen Black Lives Matter, BLM, valt att uttala sig.

Organisationen grundades 2013 efter det påstådda mordet på den sjuttonårige svarte amerikanen Trayvon Martin som sköts till döds av en latinamerikansk man som senare friades i rätten. BLM säger sig bland annat vara för att främja svarta människors rättigheter i samhället samt utrotandet av vit makt-rörelsen.

I ett uppmärksammat uttalande fördömer BLM det amerikanska handelsembargot mot Kuba och kräver att det hävs. Organisationen påstår att det är på grund av amerikanska sanktioner som Kuba idag inte är en demokrati.

”Black Lives Matter fördömer den amerikanska regeringens inhumana behandling av kubaner och uppmanar den att omedelbart lyfta det ekonomiska embargot. Denna ondskefulla och inhumana politik som införts med det uttalade syftet att destabilisera landet och underminera kubanernas rätt att välja sin egen regering, är kärnan i Kubas pågående kris.”

Läs även: Analys: Kubanernas kraft finns kvar efter 62 år

Kritiserar sanktioner

De fortsätter att peka ut sanktionerna som avgörande för landets hantering av pandemin.

”Sedan 1962 har USA påtvingat smärta och lidande på det kubanska folket genom att stänga av införseln av mat, medicin och förnödenheter.”

Det är idag tillåtet att donera mat, mediciner och sjukvårdsprodukter till icke-statliga aktörer som till exempel välgörenhetsorganisationer på Kuba. Dock med krav på att det görs sannolikt att donationerna inte ska falla i händerna på den kubanska staten.

Fram till år 2000 var sanktionerna hårdare men sedan dess tillåts både försäljning av mat från jordbrukssektorn och mediciner till Kuba.

I mars 2021 exporterade USA matprodukter från jordbrukssektorn till Kuba till ett värde av 28 miljoner dollar. Sedan 2001 har USA exporterat läkemedel och sjukvårdsprodukter till Kuba för 27 miljoner dollar.

Läs även: WHO: Richer countries should donate vaccines, not use boosters

BLM menar att embargot kostat Kuba 130 miljarder dollar genom åren och att förlusten av dessa potentiella intäkter försvårat landets process med att utveckla ett vaccin.

Den kubanska regimen har valt att Kuba ska framställa sitt eget vaccin och har hittills inte importerat några doser utifrån vilket de har tillåtelse att göra från bland annat Ryssland. Vaccinationsprogrammet har präglats av förseningar och tusentals nya smittade rapporteras varje vecka.

Gav skydd åt polismördare

Vidare hyllar BLM Kuba och menar att landet länge visat solidaritet med förtryckta folk från Afrika. Detta ska Kuba ha gjort genom att bland annat ha gett asyl till den dömda polismördaren Assata Shakur.

”Kuba har historiskt sett uppvisat solidaritet med förtryckta folk med afrikanska rötter från att försvara svarta revolutionärer som Assata Shakur genom att bevilja henne asyl…”

Shakur är dömd för att ha skjutit ihjäl en polis i New Jersey 1973. Hon var länge en av FBI:s ”mest efterlysta terrorister” och under tiden för mordet medlem i den revolutionära och våldsbejakande svart makt-gruppen ”Black Liberation Army”. Hon beviljades politisk asyl av Kuba år 1984.

Läs även: Massiva protester på Kuba: Vill ha frihet

Kubanerna fördömer regimen

I uttalandet pekar BLM ut USA som skyldigt till hur det ser ut på Kuba idag. Den amerikanska regeringen har enligt BLM endast åsamkat kubanerna lidande istället för vänskap, respekt och ”goodwill” i vad man menar är landets kamp för självstyre.

”Det kubanska folket straffas av den amerikanska regeringen på grund av att landet bibehållit sitt engagemang för suveränitet och självstyre. USA:s ledare har i årtionden försökt krossa denna revolution.”

I demonstrationerna som nyligen uppmärksammats fördömer kubanska regimkritiska demonstranter kommunistregimen och kräver ett slut på landets ickedemokratiska styre. De kräver också vaccin, sjukvårdsutrustning och ”ett slut på hungern”.

Demonstrationer till stöd för regimen har också förekommit.

Kort efter att Fidel Castro tog makten genom väpnad revolution 1959 började Kuba styras av kommunister. Kommunistpartiet, PCC, har idag en särskild ställning som är inskriven i landets konstitution.

Texten i BLM:s inlägg avslutas med en uppmaning till president Joe Biden att häva det amerikanska embargot som man påstår är ett brott mot mänskliga rättigheter.

Regeringen: Inte USA:s fel

Sedan företrädare för den kubanska regeringen liksom BLM hävdat att problemen på Kuba beror på embargot uttalade sig den amerikanske utrikesministern Antony Blinken. Han menar att det är fel att anta att Kubas problem idag skulle vara ”ett resultat av någonting om USA har gjort”.

Till den amerikanska nyhetskanalen NBC sade Pavel Vidal, före detta anställd vid den kubanska centralbanken, att problematiken på Kuba inte enbart beror på embargot. Till viss del begränsar det handel och investeringar i landet men problemen beror även på att regimen styrt landet utifrån en planekonomisk modell vilket underminerat folkets tilltro till politiska reformer.

– Det finns en bristande trovärdighet vad gäller politiska reformer. […] Det handlar inte bara om den ekonomiska krisen. Folket har inte hopp om att ta sig ur krisen en gång för alla, sa Vidal.

Den republikanske senatorn i Florida, Marco Rubio, som kandiderade mot Donald Trump i primärvalet 2016, riktade på Twitter hård kritik mot BLM:s uttalande.

”Utpressningsgruppen känd som Black Lives Matter tog idag en paus från att avkräva företag på miljontals dollar och köpa lyxvillor till sig själva för att uttrycka sitt stöd till den kommunistiska regimen i #Kuba.”

Två av de tre grundarna av BLM, Patrisse Cullors och Alicia Garza (Opal Tometi är den tredje), har i ett par olika sammanhang deklarerat att man är marxister, eller ”tränade marxister”, något som uppmärksammats av kritiker av organisationen. På organisationens hemsida fanns ett numera raderat stycke i BLM:s programförklaring om att skapa ”byar” och kollektiva storfamiljer. Något kritiker kopplar till principer från kommunistisk ideologi om ett statslöst samhälle.

Läs även: Bidens stödpaket till ”icke vita” bönder stoppas i domstol